Konflikthantering

Konflikthantering

-
Då arga chefer och medarbetare inte kommer överens

I alla organisationer och i vardagliga sammanhang kan det uppstå konflikter och situationer när man är oense om något som antingen har att göra med arbetsuppgifter, personkemi eller något plötsligt som har inträffat. Konflikter kan också växa fram i arbetslag och i grupperingar som bildas i kafferummet och i företag där man arbetet tillsammans under en längre period och etablerat nära relationer. I sådana situationer kan det vara lätt att man baktalar varandra, se ner på någon annan arbetskollega , finner chefen olämplig och i andra fall utser en syndabock som man lägger skulden för allt missnöje. I många fall kan det vara svårt att upptäcka osämja eller konflikter eftersom det inte alltid pratas om problem som finns för att man är rädd för att konfrontera varandra eller för att exempelvis chefen ska reagera negativt och att det ska påverka ens arbete. Det kan vara lätt att man förbiser och undviker att prata om det som händer istället sopar man problemen under mattan och missar allvaret i det hela. Personer som hamnar i konflikter kan ha svårt att tala om det eftersom man inte tror att man kan lösa det tillsammans pga av att man är rädd för att göra problemen eller konflikterna större. Oftast behöver man utomstående hjälp som kan göra en objektiv bedömning av situationen och eventuellt hitta någon permanent lösning där man kan mötas på halva vägen och förhoppningsvis bli sams igen. Det är viktigt att både chef och arbetskollegor är vaksamma och upptäcker konflikter i tid för att man så snabbt som möjligt ska ställa det hela till rätta för organisationens och medarbetarnas trivsel. En atmosfär där medarbetare går runt och irriterar sig på varandra skapar en dålig arbetsmiljö och negativ påverkan på arbetet. Därför ska man se till att alla mår bra och är nöjda med hur de upplever sin arbetsplats.

Det finns olika typer av konflikter. Det kan vara alltifrån att vi inte är övverens om arbetsuppgifter till hur rollfördelningen i gruppen ser ut. Det kan även vara så att vi har olika åsikter om hur vi ska arbeta och nå eventuella mål. Konflikter kan även uppstå i de fall när personkemin inte fungerar och i vardagliga sammanhang när det gäller vem som ska göra vad exempelvis vem som ska sköta städningen eller göra kaffet.
Konflikter och samarbetsproblem är vanligt förekommande och kan hända på alla arbetsplatser och i alla grupper. Några konflikter och problem kan vara långtgående och djupt rotade medan andra kan gälla små saker som vi upplever som störande. Nedan följer några exempel på olika konflikter som finns.

Konflikter som kan uppstå
Sakkonflikter- Det går ut på att vi inte överens om hur vi ska lösa ett problem som uppkommer och som på olika sätt påverkar organisationen. Exempel på detta är att en chef vill införa ett flexibelt arbetsschema medan en annan chef istället vill ha bestämda arbetstider. I och med det uppstår ett problem om hur man ska lösa situationen. Det kan även vara så att man inte är övrens om vad som är problemet. Vi kan i sådana situatoner tänka och tycka olika saker vilket inverkar på hur man ska lösa det uppkomna problemet.

Rollkonflikter- Uppstår i de situationer när man inte upplever sig ha rätt roll. Det handlar även om att man inte uppfyller varandras förväntningar, hur vi ska agera och förhålla oss. En vanligt förkommande rollkonflikt är när vi inte är överens om vem som ska utföra vissa arbetsuppgifter. Hemmet är en plats där rollkonflikter kan bli otydliga och bli störande moment i det vardagliga livet när det kommer till arbetsfördelningen, vem som ska städa, diska handla, vara hemma med sjuka barn etc.

Kommunikationskonflikter-Handlar om att vi inte förstår varandra. Eftersom vi är olika som individer kommunicerar och uttrycker vi oss på olika sätt som av andra kan missuppfattas och tolkas på fel sätt. Det blir en krock när vi blir felbedömda genom kroppsspråk och våra ordval vilket lätt kan leda till konflikter.

Intressekonflikter-
Denna typ av konflikter är vanligast förekommande på arbetsplatser. Chefen vill exempelvis att medarbetarna ska ta semester en viss period för att produktionen och övriga arbetsutföranden ska fugera och flyta på under semestertider. Någon eller några medarbetare i organisationen finner den bestämda tidpunkten opassande utan vill istället vara ledig vid en annan tidpunkt eftersom kanske frun eller maken har semster då. Det innebär att arbetstagarens intresse hamnar i konflikt med arbetsgivarens.

Syndabocken
På en arbetsplats kan det vara lätt att man utser en syndabock i de situationer när det uppstår konflikter och anda olösliga problem. Det här kan uppstå när man väljer att lägga fokus på att skylla ifrån sig och avreager sig för att själv må bättre. Efter en hård arbetsdag kan det kännas befriande att lägga över problemet eller konflikten till någon annan som egentligen inte har med saken att göra. Syndabocken är även bra när man vill frysa ut och mobba en annan människa när man finner personen olämplig eller på något sätt störande i verksamheten. Egentligen har det inget att göra med personen i säg utan det byggs succesivt upp tills det går så långt att mobbar personen och ser till att bli av med honom/henne. En syndabock är en person som i grund och botten är god, tillitsfull och har ett starkt självförtroende. Människor som upplevs som ett hot vill man helst bli av med.

Försvarsmekanismer
När vi hamnar i obehagliga och pressande situationer reagerar vi psykologiskt med att försvara oss vilket hjälper oss att fly och undvika konflikter som vi upplever som ett problem. Det är ett yttre skydd som räddar oss för stunden men under längre tidsintervall bygger det upp ett hinder som försvårar att man löser det inträffade. Man måste kunna konfrontera och hantera uppkomna konflikter för att komma vidare och bättra sig själv. Om man alltid lägger orakerna eller felen på en annan människa eller skyller ifrån sig på utomstående omständigheter kan man aldrig komma fram till en lösning. Ibland måste man kanske inse och förstå att man själv har gjort fel och att eventuella problem beror på ens egen oförmåga att hantera brister. Nedan följer försvarsmekanismer som man som person kan ta till vid pressade situationer.

Projektion- Går ut på att man överför och skyller ifrån sig på andra man ser inte sig själv som skyldig för det uppkomna. Man tar inte ansvar för sina egna handligar och känslor man upplever. Exempelvis kan man skylla på chefen för att arbetet inte går som det ska eller att andra människor är en bidragande faktor till att man agerar som man gör pga av tidigare inträffade händelser.

Regression- Är när man agerar utifrån ett barnsligt och ansvarslöst beteende. Man haterar inte problemet som en vanlig vuxen skulle göra utan man börjar gråta, skrika och sura över problemet, man helt enkelt "fjantar" sig istället för att agera moget och ansvarsfullt.

Föträngning-Handlar om att sopa undan problemen under mattan, man låtsas som att det inte existerar några bekymmer. Man helt enekelt går vidare men i det undermedvetna vet man med sig att något inte står rätt till.

Rationalisering- Vanligt är att man försvarar sig med att  ständigt bortförklara sig genom att lägga skulden på yttre omständigheter som man själv inte kunde påverka. Det kan vara alltifrån att vi kommer försent till jobbet pga stopp i trafiken till att vi missar ett viktigt möte för att vi försov oss.

Lösning
I de situationer när problem uppkommer antingen det har med arbetet att göra eller i relationen med andra människor måste man försöka lösa konflikten/problemet. Det är ingen som mår bra av att man irriterar sig på problemet eller på varandra. Problem och konflikter är destruktiva och negativa och kan få oss att må dåligt över det inträffade. En förutsättning för att kunna lösa konflikter är att vi är villiga att möta varandra på halva vägen. De som är inblandade i en konflikt måste veta grunden till det som har hänt men också vara medvetena om vad det hela handlar om och vad felet grundar sig på. Det är bra med god självkännedom och självmedvetenhet när man gör fel så att man känner till varför problemet har uppstått. Vid konflikter behövs det två personer för det är omöjligt att gå i konflikt med sig själv. Man måste kunna hitta problemet och i första hand veta vad orsaken beror på. I det slutliga skedet när man ska lösa problemet ska man samtala med varandra och höra sig för om alla är nöjda med lösningen man kommit fram till.

Tänka efter varför man hamnat i tubbel--->finna orsaken----hitta passande lösningar--->lösa problemet