INFO 3

http://www.helhetsdoktorn.nu/tipsv24.htm läs om sjögrens http://www.sjogrensyndrom.se/torkarblad.htm Sjukdomen har fått sitt namn efter den professor Henrik Sjögren, född år 1899 i Köping. Han blev läkare 1927 och tjänstgjorde på olika sjukhus i Stockholm. 1933 försvarade Henrik Sjögren sin avhandling, skriven på tyska; ”Zur Kenntnis der Keratoconjunctivitis Sicca”. Från 1936 till dess att han gick i pension 1967 arbetade Henrik Sjögren som chef för ögonavdelningen i Jönköping, därefter flyttade han till Lund. Henrik Sjögren blev hedersprofessor vid Göteborgs Universitet 1961. I maj 1986 var han hedersordförande vid det 1:a Internationella Seminariet i Köpenhamn, Danmark. Henrik Sjögren dog i Lund den 17 juli 1986. -------------------------------------------------------------------------------- Sjögrens Syndrom är en kronisk autoimmun sjukdom, som kännetecknas av torra slemhinnor i bl a ögon, mun, näsa, hals och luftvägar, samt extrem trötthet. Sjögrens Syndrom (SS) är den vanligaste (2 %) av de olika reumatiska systemsjukdomarna såsom kronisk ledgångsreumatism (RA), Systemic lupus erythematosus (SLE) och sklerodermi. 90 % av de diagnostiserade fallen är av okänd anledning kvinnor. I teorin kan man få sjukdomen mellan födseln och 100 år, men i praktiken debuterar den vanligtvis mellan 35 och 55 år. Sjögrens Syndrom debuterar i de flesta fall långsamt. Man skiljer på två olika grupper av sjukdomen: SS kan uppträda som en separat sjukdom och kallas då primärt Sjögrens Syndrom. Om SS uppträder hos patienter som redan har en utvecklad och karaktäriserad sjukdom (t ex kronisk ledgångsreumatism (RA) eller SLE), kallas det sekundärt Sjögrens Syndrom. Primärt SS är mera vanligt än sekundärt SS. Led- och muskelsmärtor Många patienter upplever perioder med smärtor i kroppens hand- och fingerleder och muskler (myalgi/artralgi). Sjögrens Syndrom är en inte ovanlig orsak till arbetsoförmåga, och den dominerande orsaken är den kolossala tröttheten - 54 %, följt av led/muskelsmärtor - 42 %, medan ögonproblemen kommer först på tredje plats - 17 %. Diagnos Symtomen från Sjögrens Syndrom har likhet med många andra sjukdomar, varför diagnos kan vara svår att ställa. Ofta beror detta på att patienten söker många olika läkare för sina problem, allmänläkare, ögonläkare och tandläkare och därför är den slutgiltiga diagnosen besvärlig att ställa. Dessutom har patienter med Sjögrens Syndrom nästan aldrig exakt samma symtom och sjukdomsbild. Om sjukdomen Sjögrens Syndrom anses föreligga, bör test av blodet avseende autoantikroppar genomföras. Tester beträffande torra ögon och torr mun skall också utföras och ibland även läppbiopsi, för att fastställa att Sjögrens Syndrom föreligger. Det är viktigt att dessa personer får en adekvat diagnos, inte minst eftersom tandvården är ett led i en sjukdomsbehandling under begränsad tid (tandvårdsförordn. 1998: 1338, par. 3, punkt 10 och administreras av Landstingens tandvårdsenheter). Patienterna bör remitteras till reumatolog, så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet. Behandling Ännu finns inte någon medicin, som fungerar som botemedel för sjukdomen Sjögrens Syndrom. Torrhetsproblemen i ögon och mun kan avhjälpas med tår- och saliversättningsmedel. Tuggummi till personer utan tandprotes bör försökas. Behandling med icke-steroida, antiinflammatoriska medel kan ofta behövas eftersom de förbättrar led- och muskelsmärtorna. För individer med svårare sjukdomssymtom kan starkare mediciner vara av behov för behandlingen. Ännu kan man ej förutsäga vad som gör att sjukdomen Sjögrens Syndrom blir ett faktum. Bromhexin kan ibland lindra torrhostan och reducera torrhetssymptom från ögon och mun. Behandlingen är vanligtvis individuell och bör detaljplaneras med behandlande reumatolog/tandläkare.