LÄGES YRSEL

Godartad lägesyrsel "Kristallsjukan" Vad är det? Yrselattacker p g a av lösa kristaller i balansorganets båggångar. Balansorganet är en del av innerörat. Det består av ett system av tre gångar (båggångar) och av två säckar (hinnsäckar). Hinnsäckarna innehåller kristaller som är viktiga för balansinformationen. Balansorganets båggångar är orienterade i olika plan och kan liknas vid vätskefyllda cykelslangar. De har som uppgift att registrera huvudets rörelser framåt, bakåt och i sidled. Det sker genom att vätskans tryck förändras i samband med huvudrörelser i olika plan. Vätsketrycket mäts av ett känselspröt, en så kallad receptor, i respektive båggång. Receptorn känner alltså av vätsketrycket i respektive båggång och gör om tryckimpulserna till elektriska balanssignaler. Signalerna skickas sedan vidare till hjärnan. Vätskan i båggångarna ska normalt vara klar. De som drabbas av lägesyrsel har lösa kristaller i någon av de tre båggångarna, eller så har kristaller fastnat på någon av båggångarnas receptorer. Denna artikel beskriver lägesyrsel som beror på lösa kristaller i båggångsvätskan. Lägesyrsel är den vanligaste orsaken till karusellyrsel. Många drabbade blir vid första insjuknandet väldigt rädda för att de drabbats av en livsfarlig sjukdom. Men sjukdomen är inte alls farlig eller livshotande. Därför kallas den för ”godartad” lägesyrsel. I regel är bara det ena balansorganet drabbat. Vissa kan ha svårt att själv avgöra vilket öra som är det sjuka. Hos andra patienter är den symtomgivande sidan uppenbar. Vad är orsaken? Orsaken är inte känd. En framträdande teori är att de kristaller som normalt ska finnas i hinnsäckarna plötsligt kan lossna och sedan falla ned och ansamlas i någon av båggångarna. Eftersom den bakersta båggången utgör den lägst belägna delen av balansorganet, är det vanligast att lösa kristaller kan ansamlas till en klump just här. Ofta börjar lägesyrseln när huvudet varit stilla en längre tid, som efter en natt till sängs. Flera lösa partiklar har då ansamlats och bildat en klump i den drabbade båggången. Om man nu gör en huvudrörelse kommer partikelklumpen p g a tyngdlagen att åka kana en bit i båggången. Denna rörelse påverkar vätsketrycket i båggången, vilket i sin tur kraftigt påverkar båggångens receptor. Båggångsreceptorn är utformad för att känna av små tryckförändringar i båggångsvätskan. Om vätskan innehåller klumpar uppkommer sug- och tryckförändringar som är mycket större än normalt i samband med huvudrörelser. Receptorns elektriska balanssignaler till hjärnan blir därför mycket kraftigare än vid vanliga huvudrörelser. Hos de drabbade kommer huvudrörelser att ge upphov till kraftiga men kortvariga signaler från det drabbade balansorganet. Impulsen påverkar ögonen som svarar med att göra ryckiga rörelser, så kallad nystagmus. Det är på grund av ögonens ryckiga rörelser som man kan få intrycket av att omvärlden snurrar runt. Den intensiva yrseln varar bara så länge kristallerna är i rörelse. Om huvudet hålls helt stilla eller vrids åt friska sidan så upphör karusellyrseln prompt. Båggångsmekanismer vid lösa partiklar i bakre båggången (BPV-P) Normalt ska vätskan i balansorganen vara klar. Vid Godartad lägesyrsel rör sig ihopklumpade lösa partiklar i de vätskefyllda båggångarna i samband med huvudrörelser. Dessa rörelser påverkar den bakre båggångens känselspröt. Vid framåtböjning av huvudet ger partikelklumpens rörelse en tryckeffekt på känselsprötet som då böjs framåt. Vid bakåtböjning av huvudet ger partikelklumpens rörelse en sugeffekt på känselspröt som då böjs bakåt. När känselsprötet böjs, skickas en kraftfull elektrisk signal till hjärnan. Signalen får också ögonen att göra en roterande rörelse under några sekunder. Patientens upplevelse blir en kraftig men kort yrselattack. De främmande och häftiga balanssignalerna gör hjärnan förvirrad och det är vanligt med symtom, liknande dem som upplevs vid åksjuka: En diffus ostadighetskänsla, illamående, svårigheter att fokusera blicken och att gå rakt. Patienter med ett sjukt öra av annan anledning får oftare lägesyrsel. Det gäller till exempel patienter med ensidig hörselnedsättning, patienter med Ménières sjukdom eller de som haft "virus på balansnerven". Lägesyrsel som börjar inom några dagar efter skadan är vanligt hos patienter som slagit i skallen. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män. Vilka är symtomen? I typiska fall insjuknar man tidigt på morgonen, ofta medan man fortfarande befinner sig i sängen. Efter att ha gjort en huvudrörelse i sidoläge eller efter att ha lyft huvudet från kudden, drabbas man av en kortvarig yrselattack. En del patienter kan vakna av snurryrsel efter att ha gjort en huvudrörelse i sömnen tidigt på morgonen. Yrseln är intensiv, i regel med en känsla av att väggarna snurrar runt. Men den varar bara några sekunder, oftast 5-10 sekunder. Genom att vrida tillbaka huvudet och hålla det helt stilla, brukar väggarna sluta snurra. Man kan också uppleva en mer diffus ostadighetsyrsel, som påminner om sjösjuka. Illamående och kräkningar kan ingå. Det kan vara svårt att gå rakt och fokusera blicken. Alla slags huvudrörelser kan utlösa nya korta yrselattacker eftersom kristallerna då rör sig en bit i båggången. Framför allt huvudrörelser i sidled och framåt-bakåt kan ge nya attacker av snurryrsel. Att sitta upp i sängen, att lägga sig bakåt i sängen, att böja sig framåt för att knyta skosnörena eller att titta uppåt brukar utlösa typiska symtom. Svår huvudvärk, tal- eller sväljsvårighet, förlamningar, domningskänslor eller hörselfenomen från ett öra i samband med yrseln, ingår inte vid godartad lägesyrsel. Vilken är behandlingen? De flesta som upplever lägesyrsel för första gången blir väldigt förskräckta. Därför kan det vara bra att få diagnosen godartad lägesyrsel bekräftad av en läkare och på samma gång utesluta andra yrselsjukdomar. Läkaren kan bekräfta diagnosen genom att provocera fram en typisk yrselattack. Det görs genom att böja patientens huvud långt bakåt eller åt sidan och genom att samtidigt observera ögonens rörelser, "nystagmus" under yrselattacken. Om lösa kristaller kan påvisas vid undersökningen så finns också goda chanser att bota lägesyrseln. Genom att flytta de lösa partiklarna från den drabbade båggången och tillbaka till hinnsäckarna kan så gott som alla patienter bli omedelbart botade. Detta görs genom att vrida huvudet enligt ett särskilt mönster. Vridmanövern tar bara några minuter och bör första gången göras av en läkare som säkert kan konstatera i vilken av båggångarna de lösa kristaller finns. Eftersom tolkningen av nystagmus är så viktig för att rätt kunna diagnostisera och behandla lägesyrseln används ofta specialglasögon med starka linser eller videoglasögon som får patientens ögon att framträda på TV-skärmar. Även utan behandling kan lägesyrseln klinga av inom några dagar till veckor. Hos många patienter finns dock en tendens att lägesyrseln kan komma tillbaka i flera veckolånga omgångar under livet. I regel är det samma båggång som spökar varje gång. För dessa patienter är det av stort värde att få reda på vilken båggång och vilket öra som utlöser besvären. Förebyggande behandling är inte känd idag men återfallens längd kan kortas genom att man lär sig att göra den botande vridmanövern själv. Var får man hjälp? Patienter med akuta yrseltillstånd ska undersökas av allmänläkare, öron-näsa-hals-läkare, hörselläkare eller av en neurolog. Alla dessa läkare har i regel kännedom om lägesyrsel. På särskilda yrsel- och balansmottagningar finns stor erfarenhet av att tolka och behandla alla sorters lägesyrsel. De allra flesta öronläkare kan utföra vridbehandlingar. De kallas också för Epley´s eller Semont´s manövrar eller för Barbeque rotation. Många sjukgymnaster kan hjälpa till med manövrar som påverkar lägesyrsel men de saknar tekniken för att diagnostisera var skadan sitter. Patienter med återkommande episoder av lägesyrsel kan lära sig att själv rensa den drabbade båggången med en föreskriven vridövning. I sällsynta fall klarar man inte att rensa båggången på kristaller med vridmanövrer. I sådana fall kan en operation med pluggning av den drabbade båggången vara botande. http://www.apoteket.se/apoteket/jsp/Crosslink.jsp?d=1832 Hjälp, det snurrar Diagnoserna som kan göra dig yr – och behandlingarna. Var femte svensk lider av yrsel – så kan du bli botad på några minuter Väggarna snurrar, marken gungar, det svartnar för ögonen. Var femte svensk lider av yrsel. Men det går att bli botad – i bästa fall på bara några minuter. Yrsel är en av de vanligaste orsakerna till att svensken söker vård. Det kan låta som ett banalt problem – men för den drabbade kan det innebära att man inte kan jobba heltid eller att man inte vågar gå ut och träffa vänner, av rädsla för att ramla omkull. Det som händer vid yrsel är helt enkelt att verkligheten och kartan inte stämmer överens. Ingen sjukdom – Bilden vi har av vår position stämmer inte med information som vi får genom våra sinnen. Det blir en mismatch, förklarar Tatjana Tomanovic, specialistläkare i hörsel– och balansrubbningar på Karolinska sjukhusets yrselmottagning. Yrsel i sig är ingen sjukdom, utan ett symtom på att något är fel. Och det behöver inte vara balansorganen i örat som är i olag: – Yrsel beror inte bara på örats funktion – det beror också på hur vi känner av omgivningen med vår kropp. Det involverar känseln, musklerna, ögonen – de här systemen jobbar ihop för att vi ska ha god balans, berättar Tatjana Tomanovic. För att alla system ska kunna fungera, och samarbeta, måste dessutom nervsystemet och blodförsörjningen fungera. Det innebär att det finns många ställen att leta på för den som vill ta reda på orsaken till yrseln. Och för att leta i rätt riktning behöver läkaren veta hur yrseln känns – något som för många är svårt att förklara, samtidigt som det inte går att mäta eller registrera med något instrument. Bara ”jag känner mig yr” räcker inte. – Yrsel kan betyda olika saker för olika människor. Vi har rotatorisk yrsel, där man upplever att rummet snurrar. Och nautisk yrsel, där många beskriver det som att marken gungar. Det kan även finnas andra yrselupplevelser – man kan känna sig i obalans, ha svårt att hålla balansen, dras åt sidan, gå på skumgummi, gå på en myr, trampa luft... Vi som jobbar med yrsel känner igen beskrivningarna, och kan ledas i rätt riktning av dem. Kan vara obehagligt Yrsel kan kännas mycket obehagligt – men beror för det mesta inte på något farligt. Men det finns förstås enstaka undantag. – Ja, det kan vara en tumör på hörselnerven. Men det första symtomet är normalt öronsus och hörselnedsättning. Man kan också märka balanssvårigheter – men de kommer smygande, det handlar aldrig om yrselattacker. Tatjana Tomanovic själv är specialist på öronyrsel, och det vanligaste besväret hon stöter på är kristallsjuka, eller godartad lägesyrsel som det egentligen heter. Då har en av de pyttesmå kristallerna, som alla har i öronen för att känna av rörelse och gravitation, lossnat och hamnat på fel ställe i innerörats vätskerum. Den drabbade blir yr i vissa positioner – framför allt på väg ner till liggande ställning, eller på väg upp igen. – Det är ganska lätt att behandla. Man vrider huvudet, eller hela kroppen, från ena till andra sidan med en speciell manöver. Då kan man få de lösa kristallerna att transporteras bort och lösas upp. Det är ganska effektivt – mellan 70 och 95 procent av patienterna blir bra efter första behandlingstillfället. Metoden har bara funnits i 15 år, och det har tagit sin tid för kunskapen att spridas. Just nu pågår ett utbildningsarbete där inte bara specialister utan även allmänläkare, sjuksköterskor, undersköterskor och sjukgymnaster ska kunna utföra behandlingen. – Det tar bara några minuter. Många upplever det som mirakulöst.