Diktat II

jen  ett
ett

 HA MOD .
                       Vi måste ha mod till att leva,det liv som Gud oss har gett,
                         vi måste ha mod till att dö till ett liv som vi ännu ej sett.
                       Vi måste ha mod till att drömma och tro om
                    det än ej är sant,
                       vi måste ha mod till att älska fast lågan
                              tycks släckas ibland.

                     Vi måste ha mod till att gråta,ej vända oss om
                             när tårarna bränns.
                       vi måste ha mod till att visa hur känslorna
                             inom oss känns.
                        Vi måste ha mod att förlåta hur svårt det ibland kan vara,
                       vi måste ha mod att föklara
                             och hårda ord vi andra bespara.

                                    ©  LDI     nov.1981.                  


                               Jag , en kyrkans man 
   

                  Jag såg i dina ögon

                   att du

                   villa ha mera
 
 

                   Känslan fick dig

                   att vibrera

                   vid min sida
 
 

                   Dina röda ögon

                   din andedräkt

                   stirrandet på flaskan
 
 

                   Jag sa

                   älskling , drick inte giftet

                   du måste välja ,
 
 

                   på mig eller det hemkörda

                   du rapade långt efter mig

                   när jag försvann ur din port
 
 

                   och ur ditt liv

                   anständighetens tröskel var nådd

                   och jag återvände till jobbet ...
 
 

                   Jag tog på mig skruden

                   talade till min församling

                   om helvetets fasor

                   denna söndagsförmiddag .. 
  
  
               © Jannen - juli 00 *
 
  OM....

Om du visste...
vad gjorde du då?
Om du frågade..
och jag svarade dig..
Vad gjorde du då?
Om jag svarade..

jag älskar dig,
jag älskar dig så vanvettigt..
om du visste vidden,
djupet,
längtan..

Om du kände
all den kärlek jag
 har att ge dig..
Om du kände..
om du visste..
du skulle vända
dig bort i
rädsla...

Bort från mig..,
för du skulle inte
kunna ta emot..
Du skulle skrämmas
av intensiteten,
av djupet,
du kunde inte
ta det..

Eller ...
får jag glida
in i din famn..
öppnar du dig
för min kärlek..?

Säger du..
Ge mig, jag vill ha..
ge mig,
jag tar emot, ge mig,..
och jag skall ge
dig...

Om du visste,
om du frågade,
om jag svarade..
vad gjorde du då???
 

  ©   / Z  00 07 03

 

 

                                          BLÅ BLOMMA
 

                           Jag minns  vårar av kaos,...vårar
                           av sprudlande grönska , gräslök och
                                             splittrade känslor.

                           Jag ville aldrig såra dig , minns dig
                           som en förbittrad men känslig själ ,
                           förlorad inför vårens första blå
                                                      blomma.

                           Tvivlet hade genom kluven vetskap ,
                           gett insikten om att du svävar mellan
                           ljus och mörker...våga tro..sa jag..men
                           bitterhetens flamma hade redan förfört
                           dig..det kände jag ..och jag gick..för att
                           aldrig komma tillbaka..och jag säger
                           nu till dig..våga tro, på kärleken och
                                       vårens första blå blomma

                                           © KARIN ~2000

 

Snöbild

Blåvita vinterbilder

når mitt öga

mirakel skapas

av naturen själv

speglar sig

i min iris

av ljuset

från snön och

himlens stjärnor

till en snöblomma

© SnövitSol/Ninacian