Kåserande

Mitt fönsters utsikt

Sitter ensam vid fönstret, med ett ljus tänt. Ser ut på den mörka gången nedanför då jag ser en gestalt komma gående i mörkret. Jag studerar noga och ser att det är min granne Henry, naken och bärandes på en gran.

Med barren stickande mot kroppen ser jag han försvinna och endast hans nakna fotspår är kvar i natten.
Inte långt efter kommer en hund, han nosar och sniffar runt som hundar gör. Jag ser att han har upptäckt Henrys nakna fotspår, sakta går han fram och nosar. Jag märker att han stelnar till och med ett ryck rusar han därifrån. Och inte långt borta hör man musik spela åt det håll han är på väg. Hans blick följer osäkert vägen fram, som om han inte riktigt vågar.

Hunden som nosat bakom honom gnyr ensam i natten. Från mitt fönster sitter jag och tittar på grannen och på granen. En sådan gran har jag alltid önskat mig. Funderar på hur jag ska
komma över den. Samtidigt fångar musiken mitt intresse.
Musiken är hård och pulserande. Inga toner är rena och den skär genom den kalla natten. Jag hatar den. Min granne går paralyserat mot den, som om den lockar honom in i sin dödsdans.
Plötsligt släpper Henry granen och blir alldeles stilla för ett ögonblick. Han sätter händerna i luften
och rusar likt en gasell i riktning mot musiken. Jag ser att någonting är fel. Mannen som stirrar upp mot himlen med sträckta händer. Musiken som pulserar genom natten, kommer uppifrån! I mörkret kan jag svagt se ett leende som sprider sig i hans ansikte.
 
Inne i huset så har hon förberett en överraskning, 
plan B kan man säga...hon vet ju sen tidigare hur Henry kan klanta sig...fast han vill så han skäms;

Överraskningen är ännu bättre än han någonsin kunnat föreställa sig...hon känner hur upphetsningen stiger... varma vågor ilar genom hennes kropp...blodet pulserar hett och vilt i hennes ådror..och snart så känner hon bara den hetta som koncentreras till en viss punkt..ååå...var ÄR Henry??? Då hör hon ett stönande ljud från badrummet. Hon ropar på den eftertraktade, men känner kylan i hans svar: - Jag skiter! Kom skriker hon annars får du INTE smisk! Skynda dig, det tar snart eld i mitt inre... Henry har emellertid lurat sin kvinna och meddelst hennes fönster är han naken på väg ut, på väg nedför stuprännan.

När hon når fönsterkanten ser hon Henry rusa ifrån platsen med ett stadigt grepp om sin adventljusstake...
Nu har jag chansen att roffa åt mig den fina granen...men när jag närmar mig den så flyger det gnistor om den... jag tittar upp mot den flyende mannen och det ser ut som att han hade eld i baken.

Sen ser jag att det bara är en massa eldflugor ..mannen är nu framme på andra sidan ängen och han lyfter upp sina händer mot himlen...undrar om det var harpmusik som han hörde...? Jag ser att någonting är fel. Mannen som stirrar upp mot himlen med sträckta händer. Musiken som pulserar genom natten,
kommer uppifrån!

I mörkret kan jag svagt se ett leende som sprider sig i hans ansikte.. Härskarinnan som är djupt besviken över att Henry släppte granen, bryr sig inte om hans utsträckta händer mot henne där han ligger på knä framför henne med osande rumphår - nu blir det inget granrissmisk för dig säger hon bestämt. Hon går med fokuserad blick och bestämda steg, mot huset.

Härskarinnan börjar tröttna på klantiga Henry och lockar in han i huset igen, med att han ska få sova på granriset. Detta kan inte Henry motstå och väl inne i huset igen slår Härskarinnan snabbt råttfällan kring Henrys fingrar så han tappar adventsljusstaken. Hon greppar den och hoppar jämnfota på den så den krossas.

Frustrerad och arg....hämtar nu kvinnan kättingen som hänger i stallet..nu jäklar!! Överge henne för nån jäla harpa va??

Även om harpmusiken nu till äventyrs skulle råka komma från nån ängel så var ju inte det nåt han tidigare haft smak för... nänä...inga mjukistag där inte!! Innehållet i stallet var inte direkt tänkt till hästar, nej den bestod till största delen av en massa leksaker för vuxna, hon tittade sig febrilt omkring efter den tilltänkta kättingen, men kunde inte hitta den, däremot så hittade hon den tresvansade piskan..nu var det dags!

Så äntligen hamnade de båda tu på gemensam plats efter många turer. Och piskan ligger alltid emellan dom
i sängen numer, när de sover.

På väg från stallet ser kvinnan något komma flygande genom luften, vid närmare påseende så ser hon att det är granriset som Henry legat och väntat på ...och minsann...överst på detta så tronar Henry själv..och de stiger högre och högre upp mot himlen i den nattsvartaste av kvällar....ja herreduminskapare... då vann den där harpan iallafall då!!!
 

Mitt fönsters utsikt - ett kollektivt skapande i nov-dec - 05
i Jannes Blogg med Jannen, Milda Matilda, Tanten,
Multimamman, Ann-Sofie, Jane Doe, Kettingtjejen o.
Syster Ratched.  ©  **