Diktat

oss

DRÖM

                         Dröm, i dig vill jag vila,
                         i din famn bli kvar,
                         min lycka är i ditt rike,
                         det verkliga är ej
                          mig givet.

                         I dig jag finner
                         min själs frände,
                         mitt hjärtas längtan,
                         min kärleks vemod.

                         I dig blir min sorg
                         vacker,
                         min längtan en vän,
                         min kärlek evig.

                         Dröm, i ditt rike
                         är min verklighet,
                         detta liv är endast
                         en väv av maran
                         vävd.

                         Till dig står min
                         längtan,
                         ty endast du skänker
                         mig ro,
                         du alléna ger mig
                         min älskade...

© Z 13/6-00. 03.24.

Kärlek på distans

Vanessa, min prinsessa,
jag älskar din musik,
ren som den ljuvaste lyrik.

När du äntrar scenen, med din bländande fiol,
Är det svårt att sitta stilla, på åskådarplatsens enkla stol.
Allt emellan Vivaldi och Kiss, folksong och pop.

Din amerikanska stil är lite mycket,
för du ler under hela stycket.
Du hoppar och står inte stilla, nu börjar jag må illa.

400 spänn för en enkel biljett,
trots publikens jubel jag gråter en skvätt.

Allt jubel och skrik, ljudet av Bach tonar bort,
man hör inget längre, vadå underbart är kort.

Tanten i lila hår , står nu upp och skriker "more",
framför min plats och mina själsliga sår.

När man rest så långt för att träffa sin idol,
alla mina drömmars ljuva mål.

Så sitter man i oljud och längtar ut i det fria,
jag som till slut fått uppfylld min profetia.

Att hon mig skulle se och bara jag skulle finnas,
nä, lila peruk och "more" är vad jag kommer minnas.

Väl hemma jag sitter med alla hennes CD på en rad,
mumsar och gråter och äter choklad.

Vanessa Mae, varför gjorde du mig detta?
Snälla maila mig och berätta!

~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Om jag var en vind
skulle jag blåsa bort dig.

Om jag var en eld
skulle jag bränna dig.

Om jag var en olycka
skulle jag drabba dig.

Om jag var döden
skulle ja hämta dig.

Om jag var livet
skulle jag lämna dig.

© Jimmy ~ Sköldinge

---------

SVALANS FLYKT.

                                Vad är väl   svalans
                                glädjeflykt i vinden, mot
                                          min längtan till
                                               himlarna?
                                 Och ändock, det jordiska
                                  och vardagsnära håller
                                 mig kvar med rötterna i
                                  en realistisk verklighet.

Tvånget att stå kvar i
jorden skapar

                                         Ångest och
                                           sinnesflykt mot
                                vårkvällars outgrundliga
                                evighet, jag blundar och
                                               svävar med
                                  vindarna,bort, bort mot
                                 himlarnas röda horisont
                                        och själens frihet.

                               Tallars svävande längtan
                                  efter friheten, fram och
                                åter i blåsten,slitande och
                                         slitande i djupa
                                slingrande rötter, vad är
                                    väl deras längtan att
                                     lämna sin jord ,mot
                                                    min?

                                  Sinnets flykt är som ett
                               balsam i det vardagsnära,
                                   så vad är väl Svalans
                                           flykt mot min?

© Karin ~

Huset i mina drömmar

Fönstret var smutsigt ,

spindelväven var byggd

från ena sidan , till den andra .

Jag stod på det knarrande golvet

och kikade ut genom det solkiga fönstret .

Med handflatan i dammet,

en svepande gest,

och för min syn reste

sig den mäktiga granen..

Den jag i sorgsna stunder

sittande på fönsterbrädan

så många gånger sökt min

tröst och mitt hopp i...

Vindens sus i granens topp

väckte min längtan

min längtan bort

och min längtan tillbaka

Och där, bakom granen, stenen

klippan, flyttblocket.

som mossbeklädd dolde

hemlighet

EnkelSkrift * Juni 2000 *