Dikter noterade 2009

Stegen

Ensamhetens fönster
blickar inte längre utåt
lyssnar inte längre efter steg
inget utifrån ser ej hellre inåt
åt det ensamma fönstret
vid gaveln till förstukvisten.

När det så äntligen förstår
att inget någonsin
längre blir detsamma
faller på fönsterbrädan
en ensam tår
där minnernas bok
ligger uppslagen
lika ensam med nötta
slitna blad.

Mäktighet

Eldgnistor dansar
mot jordens färger
i början slutet
nuet i framtid.

Med bilder av minnen
i färgernas jord
fyller den sin
mäktighet i
gyllene bur

Allt slöts samman

När det dök upp framför oss,
kände vi
naturens storhet .

Det blå
från över och runt
från väster till norr.

Tystnaden var total
det enda som hördes
var våra paddeltag.

Ur havets inre
växte detta isberg upp
som en del av kosmos.

Vid fronten försvann himlen
ned i havet
och allt kändes som ett.