5. Historia och rasram gotlandskanin

Vad är en gotlandskanin?

Kaniner har hållits som husdjur i Sverige åtminstone sedan 1500-talet och när Erik XIV kröntes serverades 300 tamkaniner under hans kröningsmåltid.

Svenska lantraskaniner har för köttets skull funnits över stora delar av Sverige som en del i självhushållet. Kaninerna kallades förr stallharar, koharar, bondkaniner mm och fick gå fritt i ladugården och försörja sig på foderspill från kossorna. Vid behov tog man sig en stek bland kaninerna i ladugården. Speciellt under kristider, som t.ex världskrigen, har kaninen starkt bidragit till enskilda odlares ekonomi och hushållning. Kaninskötsel understöddes till och med av statsmakten. Livsmedelsnämnden i Stockholm gav under första världskriget bidrag till kaninavel i koloniträdgårdarna. Ibland sålde man kaninkött och fick på det viset extra inkomst. Under andra världskriget fick man 2 kr/kg för kaninkött vilket naturligtvis var mycket pengar då. Ibland bytte man hane med någon granne för att undvika inavel.

Vid 1900-talets mitt slutade man allmänt att hålla kaniner på gårdarna. Kaniner blev antingen rena sällskapsdjur eller kött- och pälsdjur i storproduktion. I båda fallen satsade man på importerade raser med likriktat utseende. På 1960-talet trodde de flesta kanin- intresserade att den svenska lantraskaninen var utdöd. Den fanns dock kvar på Gotland och därför kallas rasen numera för gotlandskanin. Gotlandskaninen är således en lokal restpopulation av den gamla svenska lantraskaninen, "bondkaninen" som omnäms redan 1881.

På Gotland hittades 1977 ett tiotal kaninstammar som hållits "renrasiga" under mycket lång tid. Kaninstammen inventerades 1993 och därefter slöts rasregistret. En Gotlandskanin ska vara ett av de ursprungliga inventeringsdjuren eller renrasig avkomma av dessa, och uppfödd i en av Föreningen Gotlandskaninens genbanker. Den ska falla inom ramen för den fastställda rasbeskrivningen, som är grundad på hur den gamla lantrasen såg ut, samt vara registrerad och öronmärkt.

Rasbeskrivning
Gotlandskaninen är en rörlig, finlemmad ras med förhållandevis muskulös bakkropp. Huvudet har smal nos och hos hannen kraftigt rundade kinder. Öronen är upprättstående och normallånga (eller något kortare - når nätt och jämnt nosspetsen). Pälsen är normallång med underull och täckhår. Ögonen är oftast bruna, men blå ögon förekommer, liksom röda ögon hos albinos. Vikten har i äldre tider varierat från omkring två kilo upp till fyra kilo. Medelvikten är något över tre kilo. Alla kaninfärger i alla kombinationer av teckningar kan förekomma hos rasen. Stor färgvariation - även inom en kull - är rastypiskt.

Vikt: ca 2-4 kg

Dräktig: 28-33 dygn

Ungar : ca 4-12/kull

Livslängd: ca 5-10 år.

Föda: Rötter, gräs, blad, löv, bark, hö och ev. säd.

Vetenskapligt namn: Oryctolagus cuniculus

Att ha en genbanksbesättning

Föreningen Gotlandskaninen har som mål att med genbank som bas bevara rasen. En genbank ska bevara alla arvsanlag hos en art eller ras för framtiden. Det innebär att man inte sorterar bort arvsanlag genom snäva urval (utom rena defekter förstås) samt inte förändrar genbankens innehåll genom inkorsning av andra raser eller blandraser. Djuren i Gotlandskaninens genbank är alla registrerade med stamtavla och härstammar från de djur som inventerades 1993.

Gotlandskaninens totala genbank består av många genbanksbesättningar. Att ha en genbanksbesättning är därför en mycket viktig insats i bevarandearbetet. Tveka därför inte att ansöka om genbank. Kontakta föreningens genbanksansvariga om detta. För att börja krävs att du skaffar dig genbanksregistrerade djur. Genom föreningens tidskrift Gotlandskaninen får du information om vilka genbanksbesättningar som redan finns och som du kan kontakta för att få tag på genbanksdjur. Arbetet med att hålla genbank handlar sedan om att hålla ordning på vilka djur man parar, att ungarna märks i öronen och att man skriver genbanksintyg på djur som ska bli avelsdjur. En gång om året rapporterar man in årets händelser på en särskild blankett till genbanksansvarig och bifogar kopior på genbanksintygen.

Föreningen Gotlandskaninen

Föreningen för Gotlandskaninens bevarande, senare omdöpt till Föreningen Gotlandskaninen, bildades 1984 med syfte att arbeta för bevarande av rasen. Numera (år 2000) finns ett 70-tal genbanksregistrerade uppfödare spridda över hela landet och antalet medlemmar är cirka 260. Som medlem får du tidningen Gotlandskaninen som normalt utkommer med fyra nummer om året. Medlemsavgiften är 150 kr (år 2004) och medlem blir man genom att betala in summan på föreningens postgiro 35 03 44 - 8. Du kan hitta mer information på föreningens hemsida: http://www.surf.to/gotlandskaninen

Gotlandskaninen är listad som utrotningshotad husdjursras av Jordbruksverket. Föreningen Gotlandskaninen får därmed medel för utbildning, information och demonstrationsobjekt (UID-stöd) i enlighet med reglerna för det svenska miljöprogrammet. UID-stödet är ett komplement till det inom EU införda miljöstödet för jordbruket.

Sota med kull i regnbågens alla färger

Text i stort enligt föreningen Gotlandskaninen