Killningsråd

I regel går killningen bra utan några som helst komplikationer. Man bör emellertid se till att geten får killa i lugn och ro helst i en egen killningsbox. Geten och killingen behöver få kontakt på en gång. Kommer de ifrån varandra kan det bli svårt att få geten att ta hand om sin avkomma. Mest viktigt med förstagångs killare och låg rangiga getter som lätt blir bortschasade från sin killing av övriga som vill titta på underverket. 

Före killningen slappnar bäckenbandet av vid svansroten och slidöppningen svullnar, juvret blir stinnt. De sista timmarna innan kan det komma ett färglöst slem ur slidan. Geten blir orolig, krafsar i halmen, lägger sig, reser sig och lägger sig igen. Men alla getter agerar på olika sätt. Generellt kan man säga att alla typer av beteendeförändringar är ett tecken på att något är på gång. För den ovane syns oftast ingenting, tecken är väldigt små och getterna döljer vad som är på gång väldigt bra. Precis när man kommer in i ladugården syns inget alls om inte killingen är halvvägs ute, men är verkarbetet igång kan det inte döljas mer än korta stunder. Med andra ord efter ett tag visar det sig vad som egentligen pågår.

 

Vid normalt fosterläge kommer först framklövarna följda av nosen. Vanligen klarar geten sig själv men behöver hon av någon orsak hjälp att få ut killingen skall man börja med att tvätta händerna i tvål och varmt rinnande vatten.

Det kan verka otroligt men en normalstor hand kommer faktiskt in, vissa fellägen kan rättas till och har killingarna trasslat ihop sig på något vis måste man gå in för att reda ut det hela.

Innan man börjar dra i några ben eller klövar måste man vara fullständigt säker på att det är två framben eller två bakben från samma killing som man drar i. (Det kan vara ett framben och ett bakben från samma killing som sticker ut och det kan vara ett ben från den killingen som skall ut nu och ett ben från dess tvillingsyskon).

När man är säker på vad man håller i dra försiktigt snett nedåt/bakåt (om geten står upp) samtidigt som hon krystar. När nosen kommer fram skall man ta det lugnt och låta slidöppningen utvidga sig innan man börjar dra vidare. Samtidigt som geten krystar kan man hjälpa till att sakta dra i benen och huvudet snett nedåt så att hela huvudet kommer ut. När det kommit fram "rinner" oftast resten ut, utan problem.

Ta ut slem ur munnen så killingen får fria andningsvägar med en gång. Rosslar det om killingen har den dragit ner slem i luftvägarna. Håll den upp och ner och klappa på kroppen så att det lossnar och åker ut. Är killingen väldigt slö eller inte vill dia prova samma sak, det kan bero på att den har dragit i sig något, slem, halm.... Om geten inte slickar killingen torr är ren halm det bästa att torka den med. En andra killing kommer normalt inom 5 - 10 minuter. Moderkakan inom en timme.

När killingen/arna kommit fram är det bra att mjölka ur juvren några droppar för att vara säker på att vaxpropparna som sitter i spenspetsarna kommer bort. Kontrollera sedan att killingen får i sig råmjölk inom en timmes tid. Detta första mål av råmjölk är oerhört viktigt för killingen!

Geten och hennes killing/ar mår bra av att få stanna i eget bås 3 - 4 dagar innan de får träffa övriga kamrater. En värmelampa i ena hörnet behövs i början, absolut nödvändigt ifall de föds på vintern. Modern måste också vara relativt nyklippt, minst under magen men helst över hela sig. Detta för att hon ska kunna värma sin/sina små. Med full päls släpper hon inte ifrån sig någon värme och killingarna fryser ihjäl.

När killingen fått i sig första råmjölken, mjölka ut lite och frys in. Ibland kan någon get få problem med mjölken till sina killingar och då är det bra att ha lite råmjölk i frysen så att killingen/arna får i sig antikroppar ändå. Lantmännen säljer lammnäring till får som sedan går bra som mjölkersättning åt killingar.

 

Den första avföringen från killingen är "tarmbeck", en svart kletig massa. När killingen diat blir avföringen gul. Avföring kan fastna i ullen runt ändtarmen och torka fast där. Det innebär förstoppning för killingen! Kontrollera killingarnas ända första dagarna och klipp bort ev. fastkletad avföring om inte mamman håller rent.

Tänk på att en vattenhink kan innebära risk för drunkning om den är felplacerad. Man väger killingen efter födseln använd t.ex. en hink och en fjädervåg.