Havets makter.

Jag färdas på ett ondskefullt hav.

Där varje tanke, där varje nytt hopp

faller offer i maktlöshetens bittra gap.

Havets vatten slukar min kropps kött.

Varje kraftandetag, varje nytt försök

att hålla mig ovanför vattenytan

smakar allt godare, behagar djupets best.

Jag försöker allt vad jag kan för att överleva

men vattnet tar mig djupare där i.

Spränger sönder mina lungor

slungar min båt mot redan blodiga klippor.

Rädslans demon växer sig starkare och

jag faller allt djupare i mörkret

ensam ned mot botten.

På botten är allt ensamt, lugnt och kallt.

Ingen ser mig ligga livlös.

Ingen såg mig falla.

Du ondskefulla hav, du vann till sist!

Dina vågor var för starka

ditt djup var allt för stort.

Jag, ditt mänskliga offer behagar

dig ej något mer.

Du tog allt värdefullt jag någonsin haft.

Du tog all min hälsa och all

min mänskliga kraft.

/J. Huss