Poesisamling 8.
Den slagna soldaten.
Jag har levt som en fånge
i mitt egna veka skal.
Aldrig, vågat bryta mig loss.
Aldrig, funnit något mod.
Jag har svältfött mitt hjärta.
Jag har vanhedrat min kropp.
Trott att livet mig skulle bära
fast jag fastkedjad låg
utan vare sig känsla och hopp.
Jag har varit min egna martyr.
En slagen soldat.
Kraftlös och sorgsen
bestulen på livets glädje.
Jag tog och aldrig gav.
Nu är min tunga kedjor brutna.
Mitt starka vapen funnet.
Martyren, ja han blev slagen.
Styrkan och hjärtat
åter vunnet.
/J.Huss