Plus och minus
Alla båtar har för- och nackdelar. En del beror förstås på tycke och smak. Det en person kan finna vara en nackdel kan en annan tycka vara en fördel. Nedan har vi samlat synpunkter från internet om Triss Magnum som olika ägare angivit. Vi har framförallt fokuserat på sådant som en eventuell köpare kan vara intresserad av inkl problem som kan uppträda på äldre båtar.
Kölen
och dess infästning
Det
enda problemet som tas upp är att tillverkaren av någon egendomlig
anledning inte valt rostfria brickor till kölbultarna. Bultarna är
syrafasta. Flera Magnum-ägare har bytt ut brickorna. Infästning av
kölen i övrigt verkar inte ge några problem. Rejält nedbyggt och
kraftigt kölsvin tillåter säkert lättare grundkänningar utan
problem. Kölen är av järn och bör behandlas ordentligt,
alternativt förses med offeranoder, för att inte rosta. Någon har
kallat kölen en svajköl utifrån det faktum att då båten står på
en trailer utan stöttor så ser man att kölen rör sig i
förhållande till skrovet. Kan nog knappast kallas svajköl. Båtar
av denna storleksklassen har sällan ett så tjockt laminat i skrovet
att en viss rörelse hos kölen inte kan undvikas.
Skrovet
Inga
egentliga problem finns beskrivna. Skrovet är i enkellaminat så det
finns ingen risk för delaminering. Sprickor runt motorfäste har
ibland angivits. Torde huvudsakligen vara sprickor i gelcoaten och
beror på typ av motorfäste och hur det har bultats fast.
Gelcoaten
(ev framförallt den oranga färgen) blir matt med åren.
Akterskeppet
Båten
har byggts i två olika versioner vad gäller akterskeppet. De
ursprungliga båtarna (bl a alla oranga) har ett smalare akterskepp.
Senare båtar har byggts med en bredare och bärigare akter. Troligen
för att minska tendensen att vatten rinner in i sittbrunnen via
självlänsarna då flera personer befinner sig där. På små båtar
av denna typ är det inte bara bärigheten som gör att vattnet kan
rinna in utan att sittbrunnsdurken hamnar nära vattenytan. Två
korkar löser problemet med våta fötter. Glöm inte att ta bort
korkarna då Du lämnar båten.
Självlänsarna
Dessa
ligger, vid obelastad båt, ovanför vattenytan. Då inga andra
inlopp finns under vattenytan föreligger ingen risk att båten skall
vattenfyllas då den lämnas vid en brygga. In– och utlopp på
självlänsarna är förbundna med en plastslang. Dess kondition bör
kontrolleras, liksom tillhörande slangklämmor.
Rodret
Rodret
är upplastat i två halvor och sedan sammanfogat. Kontrollera att
det inte är frostsprängt, vilket kan förekomma om båten tagits
upp sent och vattnet i rodret inte hunnit rinna ut/torka upp. Rodret
har en rejäl skädda.
Utbordarfäste
Skenorna
i det utbordarfäste som vanligen ursprungligen kunde levereras till
båten är av aluminium, men själva fästet är av gjutjärn och kan
ha rostat sönder. Är det målat så syns kanske inte försvagningen
men det kan bli en obehaglig överaskning med motorn igång.
Sittbrunnen
Föredömligt
rymlig sittbrunn för en 6 m båt. Ingen skotbalk mitt i som
inkräktar. Häckroder gör också sitt till att ge bra utrymme.
Gelcoat
sprickor uppträder på de flesta båtarna i sittbrunnens olika hörn.
Sittbrunnsluckorna
går långt ner. Detta gör öppningarna stora, lätt att stuva och
lätt att komma åt akterspegeln inifrån, t ex för att kolla
motorfäste, installera badstege etc. Dock inte så bra vid
havssegling då vatten som kommer in i sittbrunnen kan rinna in över
den låga lucktröskeln. Kan ev avhjälpas genom att plasta upp en
högre tröskel på insidan. Bra stuvfack finns i ryggstöden.
Däcket
Till
skillnad från skrovet så är däcket laminerat. Om fuktspärr inte
finns eller gått sönder vid de olika håltagningarna (t ex ventil,
knap mm) finns risk att fukt trängt in och däcket blivit svampigt.
Märks om man hoppar lite lätt på det.
Det
finns bara en knap i fören och normalt inga halkipar så gelcoaten
kan ha blivit avskavd där förtöjningslinor legat emot. Om man
tajtar upp vanten så påstår några ägare att masten, trots
maststötta, sjunker ner eller röstjärnsinfästningarna kommer upp.
Detsamma påstås gälla skotskenorna. Röstjärnen är dock rejält
bultade till skottet. Kontrollera att maststöttan är intakt och t
ex inga hål tagits upp, förutom längst ner och längst upp där
lanternsladden passerar.
Ruff-
resp förpiksluckan
Ruffluckan
finns i olika utförande, med resp utan luckgarage. Med luckgarage är
den oftast tät, utan förekommer läckage.
Förpiksluckan,
av fabrikat Houdini, verkar var allmänt känd för att läcka. Det
är dels
listen som rutan sitter fäst i, dels skarven
i profilen som ligger dold under gångjärnet.Tycks
vara svårt att hitta en av annat fabrikat som kan passa in.
Ventilerna
Ventilerna
(”fönstren”) i skrovsidorna finns dels som utanpåliggande som
bultats fast, dels i aluminiumramar. För havssegling är de
utanpåliggande oftast att föredra eftersom de inte kan tryckas in.
Läckage kan förekomma på båda typerna, men kan normalt lätt
tätas.
Ruffen
För
att bara vara en båt på 6 meter är ruffen mycket rymlig.
Förpikskojen är tillräckligt bred och lång för att vara bekväm
för två vuxna. Det höga förskeppet ger också bra höjd i
förpiken.
”Salongen”
är inte rymlig, men man sitter bekvämt med bra ryggstöd. En
”normal-lång” person sitter rak. Bordet, som är stadigt, går
lätt att ställa in i höjdled, svänga resp ta bort. Med ett extra
bordsfäste kan det lätt flyttas och användas i sittbrunnen.
Salongskojerna, som sticker in under sittbrunnen, har hyfsad längd
men är smala. Ursprungsdynorna är för tunna, samt efter 30 år
säkert också nersuttna, för att vara bekväma att sova på för en
vuxen. I de flesta fall torde kojernas insticksdel behövas för att
stuva utrustning.
Salongen
har, pga av flushdäcket, låg höjd. Även utan flushdäck hade
ståhöjd inte varit möjlig, men under en ev sprayhood har man drygt
1.80 m höjd.
Pentryt
rymmer både plats för spis (till styrbord) och en liten vask (till
babord). Vaskens utlopp ligger ovanför vattenlinjen.
Väggbeklädnaden
torde ha släppt här och var på de flesta båtarna. Nyare båtar
har innertak.
Segel
Ursprungsseglen
torde vara mer eller mindre oanvändbara i dagsläget. De var
sannolikt inte av någon bra kvalité (Neil Pryde). Observera att
storleken på seglen anges olika i ursprungsbroschyrerna (se annan
plats på hemsidan) och i SRS tabell resp av flera segelmakare (se
länksidan). Se till att plana ut seglen ordentligt vid hårdare vind
annars blir båten lovgirig och tung att styra.
Friborden
föröver är relativt höga vilket bör observeras vid tilläggningar
i sidvind eftersom fören gärna driver ner så fort båten inte har
tillräcklig fart.
Något
att tillägga?
Har
Du som ägare något Du tycker ska tas upp här så skicka ett mejl
till trissmagnum@live.se