Plus och minus

Alla båtar har för- och nackdelar. En del beror förstås på tycke och smak. Det en person kan finna vara en nackdel kan en annan tycka vara en fördel. Nedan har vi samlat synpunkter från internet om Triss Magnum som olika ägare angivit. Vi har framförallt fokuserat på sådant som en eventuell köpare kan vara intresserad av inkl problem som kan uppträda på äldre båtar.

Kölen och dess infästning
Det enda problemet som tas upp är att tillverkaren av någon egendomlig anledning inte valt rostfria brickor till kölbultarna. Bultarna är syrafasta. Flera Magnum-ägare har bytt ut brickorna. Infästning av kölen i övrigt verkar inte ge några problem. Rejält nedbyggt och kraftigt kölsvin tillåter säkert lättare grundkänningar utan problem. Kölen är av järn och bör behandlas ordentligt, alternativt förses med offeranoder, för att inte rosta. Någon har kallat kölen en svajköl utifrån det faktum att då båten står på en trailer utan stöttor så ser man att kölen rör sig i förhållande till skrovet. Kan nog knappast kallas svajköl. Båtar av denna storleksklassen har sällan ett så tjockt laminat i skrovet att en viss rörelse hos kölen inte kan undvikas.

Skrovet
Inga egentliga problem finns beskrivna. Skrovet är i enkellaminat så det finns ingen risk för delaminering. Sprickor runt motorfäste har ibland angivits. Torde huvudsakligen vara sprickor i gelcoaten och beror på typ av motorfäste och hur det har bultats fast.
Gelcoaten (ev framförallt den oranga färgen) blir matt med åren.

Akterskeppet
Båten har byggts i två olika versioner vad gäller akterskeppet. De ursprungliga båtarna (bl a alla oranga) har ett smalare akterskepp. Senare båtar har byggts med en bredare och bärigare akter. Troligen för att minska tendensen att vatten rinner in i sittbrunnen via självlänsarna då flera personer befinner sig där. På små båtar av denna typ är det inte bara bärigheten som gör att vattnet kan rinna in utan att sittbrunnsdurken hamnar nära vattenytan. Två korkar löser problemet med våta fötter. Glöm inte att ta bort korkarna då Du lämnar båten.

Självlänsarna
Dessa ligger, vid obelastad båt, ovanför vattenytan. Då inga andra inlopp finns under vattenytan föreligger ingen risk att båten skall vattenfyllas då den lämnas vid en brygga. In– och utlopp på självlänsarna är förbundna med en plastslang. Dess kondition bör kontrolleras, liksom tillhörande slangklämmor.

Rodret
Rodret är upplastat i två halvor och sedan sammanfogat. Kontrollera att det inte är frostsprängt, vilket kan förekomma om båten tagits upp sent och vattnet i rodret inte hunnit rinna ut/torka upp. Rodret har en rejäl skädda.

Utbordarfäste
Skenorna i det utbordarfäste som vanligen ursprungligen kunde levereras till båten är av aluminium, men själva fästet är av gjutjärn och kan ha rostat sönder. Är det målat så syns kanske inte försvagningen men det kan bli en obehaglig överaskning med motorn igång.

Sittbrunnen
Föredömligt rymlig sittbrunn för en 6 m båt. Ingen skotbalk mitt i som inkräktar. Häckroder gör också sitt till att ge bra utrymme.
Gelcoat sprickor uppträder på de flesta båtarna i sittbrunnens olika hörn.
Sittbrunnsluckorna går långt ner. Detta gör öppningarna stora, lätt att stuva och lätt att komma åt akterspegeln inifrån, t ex för att kolla motorfäste, installera badstege etc. Dock inte så bra vid havssegling då vatten som kommer in i sittbrunnen kan rinna in över den låga lucktröskeln. Kan ev avhjälpas genom att plasta upp en högre tröskel på insidan. Bra stuvfack finns i ryggstöden.

Däcket
Till skillnad från skrovet så är däcket laminerat. Om fuktspärr inte finns eller gått sönder vid de olika håltagningarna (t ex ventil, knap mm) finns risk att fukt trängt in och däcket blivit svampigt. Märks om man hoppar lite lätt på det.
Det finns bara en knap i fören och normalt inga halkipar så gelcoaten kan ha blivit avskavd där förtöjningslinor legat emot. Om man tajtar upp vanten så påstår några ägare att masten, trots maststötta, sjunker ner eller röstjärnsinfästningarna kommer upp. Detsamma påstås gälla skotskenorna. Röstjärnen är dock rejält bultade till skottet. Kontrollera att maststöttan är intakt och t ex inga hål tagits upp, förutom längst ner och längst upp där lanternsladden passerar.

Ruff- resp förpiksluckan
Ruffluckan finns i olika utförande, med resp utan luckgarage. Med luckgarage är den oftast tät, utan förekommer läckage.
Förpiksluckan, av fabrikat Houdini, verkar var allmänt känd för att läcka. Det är dels listen som rutan sitter fäst i, dels skarven i profilen som ligger dold under gångjärnet.Tycks vara svårt att hitta en av annat fabrikat som kan passa in.

Ventilerna
Ventilerna (”fönstren”) i skrovsidorna finns dels som utanpåliggande som bultats fast, dels i aluminiumramar. För havssegling är de utanpåliggande oftast att föredra eftersom de inte kan tryckas in. Läckage kan förekomma på båda typerna, men kan normalt lätt tätas.

Ruffen
För att bara vara en båt på 6 meter är ruffen mycket rymlig. Förpikskojen är tillräckligt bred och lång för att vara bekväm för två vuxna. Det höga förskeppet ger också bra höjd i förpiken.
”Salongen” är inte rymlig, men man sitter bekvämt med bra ryggstöd. En ”normal-lång” person sitter rak. Bordet, som är stadigt, går lätt att ställa in i höjdled, svänga resp ta bort. Med ett extra bordsfäste kan det lätt flyttas och användas i sittbrunnen. Salongskojerna, som sticker in under sittbrunnen, har hyfsad längd men är smala. Ursprungsdynorna är för tunna, samt efter 30 år säkert också nersuttna, för att vara bekväma att sova på för en vuxen. I de flesta fall torde kojernas insticksdel behövas för att stuva utrustning.
Salongen har, pga av flushdäcket, låg höjd. Även utan flushdäck hade ståhöjd inte varit möjlig, men under en ev sprayhood har man drygt 1.80 m höjd.
Pentryt rymmer både plats för spis (till styrbord) och en liten vask (till babord). Vaskens utlopp ligger ovanför vattenlinjen.
Väggbeklädnaden torde ha släppt här och var på de flesta båtarna. Nyare båtar har innertak.

Segel
Ursprungsseglen torde vara mer eller mindre oanvändbara i dagsläget. De var sannolikt inte av någon bra kvalité (Neil Pryde). Observera att storleken på seglen anges olika i ursprungsbroschyrerna (se annan plats på hemsidan) och i SRS tabell resp av flera segelmakare (se länksidan). Se till att plana ut seglen ordentligt vid hårdare vind annars blir båten lovgirig och tung att styra.
Friborden föröver är relativt höga vilket bör observeras vid tilläggningar i sidvind eftersom fören gärna driver ner så fort båten inte har tillräcklig fart.

Något att tillägga?
Har Du som ägare något Du tycker ska tas upp här så skicka ett mejl till trissmagnum@live.se