Organisationer, strukturell uppbyggnad

Det finns en mängd olika organisationer och alla har sin speciella struktur och arbetsätt. Organisationens strukturella uppbyggnad kan se olika ut beroende på bransch. En organisations struktur är för det mesta inte något förutbestämt utan brukar ta form och utvecklas efter hand som företaget växer, får fäste och expanderar. Om man från början utvecklar en bra struktur kan man ta tillvara resurserna på bästa möjliga sätt och utnyttja dem till sin fulla potential. Kunskap om hur man arbetar och vilka rutiner som finns i den egna organisationen skapar möjligheter att vidarutveckla och förbättra brister som föreligger. När man startar sin organisation är det av stor betydelse att man har ett tydligt syfte och verksamhetsmål som ska fungera som en vägvisare i framgång men även i tider då det krisar. Medarbetarna som är anställda ska ha god kännedom om organisationen, vara delaktig och bli guidad i vad deras arbetsuppgifter är dessutom ska dessa vara rimliga och kunna uppfyllas. En stabilitet i verksamheten bidrar till utveckling och tillväxt. En strukturerad organisationen med en bra grund kan vidarutvecklas och göras bättre.

Organisationens uppbyggd och struktur för med sig olika typer av förhållningsätt. Den som styr organisationen har i uppgift att hålla samman organisationen och se till att allt går rätt till i de olika leden. Det innefattar att delegera uppgifter till respektive medarbetare som exempelvis personalansvarig, ekonomiansvarig, administratörer och annan övrig personal. Vidare måste medarbetarna utföra sina arbetsuppgifter enligt föreskrifter och rutiner men samtidigt ska det finnas utrymme för samarbete så att man kan bolla förslag och ideér med varandra. En bra kommunikation i alla led mellan chef och medarbetare är viktig för att organisationen ska vara stark och hållbar i framtiden. En god stuktur innefattar även att man har ett bra system, program och teknisk utrustning eftersom det underlättar mycket i det dagliga arbetet samtidigt som det blir ordning och reda i organisationen. Om program och teknik inte fungerar eller av någon anledning är bristfällig blir det lätt att arbete inte blir slutfört i rätt tid, viktig information går förlorad och allt blir mer tidskrävande för personalen.  

Genom tiderna har det funnits olika organisationsskolor som har arbetat utifrån olika styrningar. Nedan följer namnen på någta kända organisationsformer.

Scientific Management (Frederick Taylor, USA)- Löpande bandet principen man hade ett specialområde som man var expert på och medarbetarna skulle producera så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt.

Byråkratiska skolan (Max Weber, Tyskland)- En organisation som kännetäcknas av tydliga regler för hur makt, kontroll och ansvar ska fördelas, organisationen ska ha en hierarkisk uppbyggnad, chefen styr medarbetarna utför arbetet.

Administrativa skolan (Henri Fayol, Frankrike)- En linje-staborganisation, specialistkompetensen skulle placeras i olika staber som ska bistå chef och personalen i linjeorganisationens olika frågor. Exempelvis, IT-avdelning, personalavdelning, ekonomiavdelning, juridisk avdelning etc.

Human relations (Elton Mayo, mfl. USA)- En organisationsform som syftar till att öka effektiviteten i organisationen genom förbättrade arbetsförhållanden och bättre arbetsvillkor. Med hjälp av en trivsam arbetsmiljö och goda belöningsystem kan man öka medarbetarnas prestationer.

1990-talets och 2000- talets organisationer känneteckans av ökad flexibilitet där kompetensutveckling och internationalisering är en viktig del. IT utvecklingen är i full fart under denna tid och företagen är i behov av att anpassa sig till förändringar. Tjänste- och servicesektorn blir allt vanligare i samhället och komplexiteten i organisationerna blir större. Resultatet av det blir att man efterfrågar personal med ökad kompetens och kunnande. Den snabba utvecklingen inom kommnuikations- och informationsområdet har gjort att man kan organisera om arbetet och strukturera om organisationen efter behov och följden blir en alltmer slimmad organisation.



Det går bland annat att se på organisationer utifrån olika glasögon. Nedan följer en lista på hur man kan analysera uppbyggnaden av en organisation.

Maskiner: Fokuserar på rutiner, ansvarsfördelning, auktoriet, disciplin, kontroll och dess planering i organisationen.

Organism: Fokuserar på organisationen som verkande i en miljö som påverkas av yttre och inre förhållanden.

Hjärna: Studerar kommunikations- och besluttsystem som finns i organisationen.

Kultur: Ser organisationen som ett minisamhälle där man tittar närmare styrelsen och dess inbillade föreställningar. 

Politik: Man utreder vad det finns för maktaspekter i en organisation genom att titta närmare på auktoritet, byråkrati, teknokrati (de som vet bäst ska få makten att styra), medbestämmande, representativ eller direkt demokrati.

Psykiskt fängelse: Fokuserar på att uppmärksamma medvetna och omdervetna processer som uttrycks i en organisation. Medarbetarnas föreställningar, attityder, värderingar, ideér, tankar och handlingar upprätthålls och verkar på olika sätt hämmande och destuktivt på organisationens utveckling eftersom man byggt upp en egen "organisationsbubbla" som man lever efter och sällan vill förändra.

En matrisorganisation kännetecknar en arbetsplats som har flera chefer som ansvarar för olika delar (sektioner) inom företaget. Det kan exempelvis finnas en projektledare, personal chef, teknisk chef, administrativ chef osv. När det gäller beslutsfattande måste cheferna inom respektive sektion samarbeta och tillsammans fatta viktiga beslut. Nackdelen med detta är att man kan hamna i oenighet eftersom man inte alltid delar samma åsikter, intressen och perspektiv i arbetet.