Leopard

Leoparden liknar tamkatten i jaktsättet, som är huvudsakligen bakhållsjakt. Lika effektiva som små katter men med betydande storlek är leoparden en farlig motståndare för såväl tamhund som människa. I områden med vilda leoparder hålls hundar normalt instängda. En skalle efter ett australopithecus-barn funnen i Sydafrika visar tydligt att barnet dödats av en leopard, formen på leopardens hörntänder har ändrats mycket lite under den tid som människan utvecklats från hukande apor.

Leoparden konkurrerar med lejon och hyenor i de områden där dessa delar habitat, och får ibland släppa ifrån sig byten till dessa.

Jakten försiggår företrädesvis nattetid eller i gryning och skymning. Ett kort smygförföljande följs av en explosiv kortdistansattack. På korta sträckor kan en fullvuxen leopard springa mellan upp till 60 km/h och hoppa 6 meter långt samt 3 meter hög.Vanligast är döden genom kvävning genom att bytets luftstrupe kläms åt, mindre byten dödas genom att ryggraden i nacken knäcks (liksom hos tamkatten). Leoparden drar mycket gärna upp bytet i träd och kan på detta vis lyfta upp byten tre gånger sin egen vikt. Ges tillfälle jagar leoparden när som helst på dygnet och nästan vilket byte som helst. Ibland dödar leoparden ett nytt byte redan innan det första är uppätet.

Leoparden är en mycket framgångsrik jägare, med mer varierade byten än andra stora kattdjur. Ofta är urvalet av bytesdjur beroende på tillgången i levnadsområdet. Insekter och andra ryggradslösa djur, gnagare, harar, fiskar(precis som hos tamkatten) är bland de mindre bytena, större byten inkluderar gaseller, impala, babianer, svindjur, hjortdjur, dykarantiloper och getdjur. Den äter även fåglar, mindre kräldjur och as. Företrädesvis jagar leoparden byten som väger mellan 10 och 40 kg. I vissa fall kan leoparden få tag i byten som fälldes av jordvargen, ensamma hyenor eller små rovdjur.