Blåsfisk

Blåsfiskarna har fått sitt namn efter att de vid fara kan blåsa upp sig med vatten eller luft. Fisken ändrar då sin kroppsform från den normala till en mer klotformad, vilket skyddar den genom att göra den svårare att svälja för predatorer. Dessutom innehåller fiskarna toxinet tetrodotoxin, vilket är mycket giftigt för människor.

I Japan är blåsfisk, fugu, en delikatess som dock bara får beredas professionellt av speciellt utbildade och examinerade kockar. Det mesta av giftet är koncentrerat till skinn och inre organ, framförallt levern, som enligt lag inte får säljas över huvud taget och som på restauranger hanteras som riskavfall. Dödsfall förekommer, vanligen orsakade av outbildade kockar.

Blåsfiskar har en rundad, kompakt kropp, stort huvud med högt ansatta ögon och näbbliknande käkar. De saknar bukfenor, men har en ryggfena och en analfena som båda är förhållandevis små och belägna långt bak på kroppen. Även bröstfenorna är ganska små och blåsfiskarna är inga snabba simmare, men de kan röra sig i vattnet med stor skicklighet. Stjärtfenan har vanligen en något rundad kant och är inte kluven. Längden hos de olika arterna varierar från cirka 2,5 centimeter till cirka 90 centimeter. Färgteckning och mönster uppvisar också stora skillnader från art till art, och det finns både arter som är diskret brunaktigt färgade - ofta med ljusare undersida och mörkare översida - och arter som är klart färgade i exempelvis gult, blått och grönt.