Kirurgfisk

De flesta kirurgfiskar når en kroppslängd mellan 30 och 40 cm. Det finns även några "dvärgarter", som Acanthurus japonicus och Acanthurus randalli som bara blir 18 cm lång och den minsta arten, Ctenochaetus tominiensis, blir endast 12 cm lång.

Jättarna i familjen kirurgfiskar utgörs av arterna i underfamiljen Nasinae. Arten Naso annulatus når en kroppslängd upp till en meter och Naso fangeni blir upp till 80 cm lång. Typisk för denna underfamilj är den hornliknande knölen på pannan. Denna knöl kan hos några arter växa till en storlek som gör det omöjligt för en vuxen individ att plocka alger med munnen från korallrev. Därför byter dessa djur föda och äter plankton istället för alger.

Kännetecknande för kirurgfiskar är den smala kroppen. Hos underfamiljen Nasinae är kroppen allmänt lite längre och liknar en axeltapp. Angående kroppens färg finns vanligtvis inga skillnader mellan de olika kön men hannar kan vara lite större och hannarnas färg kan under lektiden vara lite intensivare. Hannar i underfamiljen Nasinae har vanligtvis en kraftigare och längre knöl på pannan. Hos äldre hannar av släktet Acanthurus finns ibland en buckla på pannan.

Alla kirurgfiskar har en liten mun som sitter långt ner på huvudet och den övre käken är lite större än den undre käken. Själva huvudet utgör cirka 15 procent av hela kroppslängden. Några kirurgfiskar har speciella tänder som är anpassade till deras specifika föda. Till exempel har arterna i släktet Zebrasoma en längre mun så att de kan äta alger som sitter vid svårtillgängliga ställen. Hos släktet Ctenochaetus är munnen däremot bredare och tändernas utsida liknar en fil. På så sätt har de bra förmåga att raspa sin föda från korallrev.

Vissa arter skiftar kön under livet. Arten Acanthurus coerulus är som ungdjur honor från början. Den liknar på så sätt fiskar som lever i korallrevets sprickor och "meddelar" sina fiender med denna mimicry att den är ett olönsamt byte. I denna levnadsperiod försvarar fisken framgångsrikt sitt revir mot konkurrenter även om de tillhör samma art. När ungdjuret blir större och reviret inte räcker längre ändrar sig könet till hane som hos alla andra vuxna individer. Vuxna djur av Acanthurus coerulus lever i stim. Andra arter i familjen som skyddar sig med mimicry är Acanthurus tennenti och Acanthurus pyroferus. De liknar ungdjur av mindre kejsarfiskar som ofta gömmer sig i sprickor av korallrevet.

Kirurgfiskar är specialiserade på en viss sorts föda. De flesta arterna livnär sig efter tiden som larv, där de huvudsakligen äter animaliskt plankton, av vegetabilisk föda. Födan utgörs oftast av alger och detritus, alltså ämnen som uppstår genom växternas sönderdelning. Att byta till en annan sorts föda står i sammanhang med förändringar av fiskarnas kropp.