| |
|
Orvar och provdockorna
Jag gick igenom hallen i skolan där vi har våra ormar, ödlor, fiskar och sköldpaddan. Där satt en elev i sjuan med vår största boaorm runt halsen. Inte alls något konstigt, eftersom vi har djuren där för att eleverna ska kunna kela med dem och ta hand om dem.
Jag klappade ormen lite, log mot henne och frågade om hon inte tyckte det var lite läskigt, hon sa nej, jag sa att jag inte heller är rädd för boaormar om de inte är uppe i mitt ansikte och så jag gick vidare.
När jag efter en liten stund var i närheten igen så ropade eleven plötsligt på mig:
"Liiiisaaaa!!! Kom fort! Orvar har trasslat in sig!!"
Jaha, vad är det nu då tänkte jag och gick ut i hallen.
Och av alla ställen på vår lilla skola hade Orvar velat krypa av eleven och ner på ett rullbord där det stod efterlämnade temagruppsarbete från vårt höst-tema "evolution". Där stod några målade skulpturer i lera och ett gäng 20 cm höga provdockor klädda i något som skulle likna kläder från olika tidsepoker. Själva provdockorna var gjorda av tjock ståltråd och naturligtvis hade Orvar lyckats krypa igenom än det ena benet, än den andra armen och minst tre huvuden.
Det såg inte längre ut som provdockor utan bara en massa trassel med något brunt runtslingrat.
Som bekant är boaormar kramormar så ju mer han kröp, ju mer kramade han åt ståltråden.
"Ojoj" tänkte jag och frågade hur hon lyckats få in honom där. Hon svarade att han ju ville dit och att han var så stark så hon inte kunnat stoppa honom när han väl börjat.
Det var ju synd om ormen, han höll på att fastna, men jag hade ändå svårt att hålla mig för skratt.
I klassrummet bredvid hade en klass NO-prov med dörren öppen och jag bad eleven hämta Anneli som är NO-lärare och ansvarig för djuren. Jag själv känner mig lite osäker på hur ormar fungerar och vågade inte riktigt hålla på och dra och fiffla med ståltråden. Ifall han skulle få för sig att bitas för att det gjorde ont eller så.
Hon sa att han bits inte, han kramas och jag gick och hämtade en avbitartång, för nu hade han verkligen fastnat och kom ingenstans fast han försökte.
Jag fick lova att klippa sönder ett par av provdockorna medan Anneli höll i Orvar. Allt medan vi skrattade åt eländet.
Hennes elever som hade prov hörde naturligtvis allt och måste resa sig och komma ut och kolla, varpå hon fick avbryta sitt skratt, sätta på sig den sura-lärar-minen och låta riktigt arg och säga åt dem att gå in till sitt prov igen.
Orvar kom loss med endast ett litet skrapsår på fjällen och han verkade må bra.
Tyvärr var ingen av våra kameror laddade, annars hade jag fotat för det såg onekligen väldigt komiskt ut.
Det som gör denna händelsen extra rolig är att eleven som höll i ormen ganska ofta sätter sig lite i klistret, så ingen av oss var förvånad.
=)
Idag tar min vän examen från polishögskolan!!
Jag ska göra en "snökula" med en lego-polismotorcykel i och ge henne i present. Fast med glitter istället för snö.
Nu blir det att titta på två inspelade avsnitt av cityakuten.
Jag är fast i ER-träsket.
Hej svej!
Just nu känner jag mig: Ingen lust att tvätta, men gör det ändå
|
|
