| |
|
im still living with your goodbye
det jag hoppas på:
did we happend for a reason?
sanningen:
uuurgh, för brutal för att skrivas ner..
måste bara inse den.
dont longer want to hang by a moment here with you
yoooure so lame!
patetiskt, ljuuug på du, pass på hur lågt ner ska du sjunka digi mina ögon?
kan knappt se dig längre lillpricken!
jag har hört små detaljer du ljugit ihop som är
sådär onödiga lögner, men tydligen kände du dig tvungen (?)
jag skrattar när du sj'lv vet om hur liten du
är, men försöker göra dig större iomed att
"coola till dig". du är inget att ha.
jag kan skrika det till mig själv
gång på gång, men får inte in det
lustigt, alltid jag som varnat andra för att fastna
för skitstövlar, och titta på mig nu
läget är ungefär detsamma som förut
du har mitt pirr men inte mitt godkännade
det som är fult är att jag intalar mig
om han skulle komma tillbaka.. - inte en chans
jag må gilla han, hjärtat dunkar för honom
men då skulle förnuftet säga ifrån
men han vill ju inte det
så vad bråkar jag om? totalkrash någonstans där
mellanhöger och vänster hjärnhalva,
letat efter ett svar i någon månad nu
men tomt. som matematik
bara för jag har svårt med matematik.. det kanske symboliseraar
att jag har svårt att lägga ihop att 1+1= 2 ?
ja, så måste det nog vara
något att kunna lägga skulden på iallafall,
ungefär som tyskarna (nazister) la skulden på judarna för de hade
sån misär i landet. förintelse lägret kan symbolisera
mina känslor som jag tänker injekter för att förpesta
"then atleast I lay in rest"
haha lite rolig metafor ändå, får hålla tummarna på
att varken någon jude eller tysk människa skulle
lägga ett öga på detta inlägg.
inte för att de egentligen har någon
riktig orsak, men man vet aldrig med folk
det är just det, man kan inte lita längre på folk
människor i som man tror sig känna gör
oväntade saker och det är lite obehagligt
att tro att man vet vart man har en person
och så gör det något helt annat. skrämmande
och ännu mera skräckinjagande om de förvånar
en på ett negativt sätt. usch nej, men det är nästan svårtåtkomligt
iomed att jag är en sådan person som tycker
det är kul att träffa nytt folk ständigt och gör
det också. sådant är jobbigt
efter studenten kommer bli en känslosam tid
gällande allt. oro efter arbete, vad ska hända med kompisarna som jämnt varit där,
sabbatsår eller ut och resa, flytta..flytta till en annan stad?
just när man står på trappan skiljs hundratals elever.
vissa kommer man aldrig se. andra kan man kanske känna igen
på kanal4, andra sittandes på en bänk utanför boa.
en tanke jag inte tänker bli mer involverad i nu,
det får allt vänta i två år
imorrn är det vandring imorrn hela dagen,
ser lite fram emot de
skönt att bara promenara med matsäck osv,
bara det inte blr regn..
annars så! och om man kollar mellan fingrarna
när man tänker på att vi ska gå 13 km (huuh!) ...
jag återkommer om det något läsvärt inträffar!
har även fått en danspartner! det är inte helt fixat
än men han ska flytta från göteborg till sthlm för
min skull, hihi. åhh värsta meritlistan pojken har då! snacka om knocked down to my feet
hinner inte skriva ner något mer,
mamma är på mig som en igel!
är väl lite av en nattuggla suppose;p
men verkligen skiiitkul iallafall, han heter mattias!
puss & sovgott på er era nattsuddare
|
|
