av: Birch
Hur solenergi fungerar
I solfångaren finns det små rör fyllda med en värmebärande vätska (oftast vatten och glykol). På utsidan sitter ett skyddande glas som håller den fångade värmen kvar i rören.
När solstrålarna träffar solfångaren värms vätskan i rören upp. Den varma vätskan leds till en stor ackumulatortank. Ackumulatortanken fungerar som ett värmelager som oftast kan kopplas samman med ett annat värmesystem. Därifrån skickas vattnet ut till husets element eller används till att värma tappvattnet.
För maximal effekt bör solfångarna vara vända åt söder och luta cirka 40° relativt marken. Taket är därför en mycket lämplig plats att montera solfångarna på.
Pris & kostnader för solenergi
Solen är en gratis energikälla. De enda kostnaderna som kan uppstå är om något går sönder. Livslängden för ett solenergisystem är 20–30 år. På grund av den låga verkningsgraden för solceller används de oftast bara i fritidshus/husvagnar för att producera el.
- Solpaneler (10 kvadratmeter): cirka 40 000–60 000 kr
- Ackumulatortank: cirka 10 000 kr.
Fördelar och nackdelar med solenergi
miljövänligt +
solstrålarna är gratis ++
inge farliga avfallsämnen +
Får inte tillräckligt med ström -
hur vattenkraft fungerar
Vattenkraft är den kraft som bildas när vattnet rör sig. Det fungerar som en mekanisk kraft. Det används t.ex i kvarnar när dom malde säd. Vattenkraftverk fångar upp vattnet som sen silas och strömmar in i ett rör och kommer sen in i en kammare och gör så att en propeller börjar snurra. Ett stort batteri sammlar upp propellerns rörelse och omvandlar den till elektrisktström.
Miljöpåverkan
Kraftverksdammar fungerar som vandringshinder för de fiskarter som företar vandringar (vanligast lekvandring). Detta gäller till exempel asp, vimma, id, ål, lax, havsöring, färna, nejonögon, sik, harr, öring, röding och elritsa. Flera svenska lax- och havsöringstammar har slagits ut och aspen, ål och lax är upptagen på rödlistan över hotade arter. Vattenmagasin med stor regleringshöjd får genom den onaturliga nivåskillnaden mellan hög- och lågvatten ett stört ekosystem. Detta beror på att den huvudsakliga produktionen av djur och växter normalt sker vid stranden ned till c:a 6 meters djup. De konstanta svängningarna i vattenstånd gör att näringsämnen transporteras bort från den produktiva strandzonen så att t.ex. de norrländska vattenmagasinen drabbas av näringsbrist. Nedströms dammen kommer den gamla strömfåran att vara ömsom torr och ömsom ha högvatten - en förändring i levnadsmiljön som blir svår att anpassa sig till för samtliga arter. I och uppströms dammen får man också en kraftig förändring, där bland annat bottenförhållandena förändras genom sedimentering.
I Sverige har det i vattendomarna ålagts kraftverksägarna att motverka detta genom en aktiv fiskevård, bland annat genom utsättning av fiskyngel, främst lax och havsöring. Detta är dock som en form av konstgjord andning, när utsättningarna upphör dör populationen. De fiskvägar som anlagts har ofta inte haft den effekt man avsett då fisk dels har haft svårt att hitta in i fiskvägen dels har turbinerna dödat eller skadat nedvandrande fiskungar eller urlekta föräldrafiskar.
Dammar kan i vissa fall minska utsläpp av växthusgaser genom bland annat bevattning, grundvattenförändringar och översvämning ökar arealen med koldioxidinlagrande växter, dels påverkar reduktionsförhållandena vilket gör att mer koldioxid kan bindas i bottensedimenten vid syrgasbrist. För att det ska uppstå syrgasfria förhållanden fordras att näringstillskottet är tillräckligt stort och att syrgastillskottet är litet, vilket kräver stora magasin, med liten vattenomsättning samt mycket växtlighet.
Utbyggda ekosystemen gynnar vissa fiskarter och stammar på de ursprungligas bekostnad: gädda och lake gynnas i magasinen på öringens bekostnad. Fördvärgad sik och röding gynnas på normalstora exemplars bekostnad.
Man kan även utvinna energi ur vågor, så kallad vågkraft, eller tidvatten. Dessutom finns försök att utvinna energi ur långsamt strömmande vatten, med anläggningar som liknar vindkraftverk under vatten och inte behöver några dammar. Energitätheten i långsamt strömmande vatten är låg, och anläggningarna behöver bli väldigt stora för att få någon egentlig betydelse. Den synliga miljöpåverkan blir mindre än med dagens vattenkraftverk, men investeringarna är i dagsläget avsevärt mycket större, varför de i dagsläget inte är genomförbara annat än i experimentell skala. Över tid är det troligt att de endast får en marginell betydelse.
Om vindkraftverk
Vindkraftverk samlar den energi som vinden avger. I århundraden har man använd vindkraft i väderkvarnar och segelbåtar. Ju högre upp man kommer ju blåsigare blir det.Ett vanligt vindkraftverk är mellan 30 till 60 meter högt. Tubinbladen samt maskinhuset sitter högst upp på kraftverket för att samla så mycket energi som möjligt. Styrsystemet styr bladinställningen, varvtal m.m. Rörelseenergin överförs till en generator. Generatorn omvandlar rörelseenergin till elektrisk energi. Den elektriska energin förs vidare till en transformator som anpassar energin för att sedan skickas ut i elnätet.
På land
På land placeras vindkraftverk ofta längs kusten, då det i allmänhet blåser mer där än i inlandet. En primär vindkälla är konvektionen som orsakas av skillnaden i temperatur mellan hav och land. Inåt landet placeras kraftverken istället ofta längs bergskedjor eller bergspass. Höjdskillnaderna gör att vindhastigheterna oftast är högre i de här områdena.
Den lokala vinden bevakas ofta i mer än ett år med anemometrar och detaljerade vindkartor sätts samman innan några verk installeras. För mindre installationer, där sådan datainsamling är för dyr och tidskrävande, tittar man istället på träd och vegetation som är deformerade av vinden. Ett annat sätt är att använda historiska data från en meteorologisk station i närheten, men dessa metoder är mindre pålitliga. Vanliga vindkartor har traditionellt visat vinden på en lägre höjd än höjden på tornet i ett vindkraftverk och värdena har oftast inte varit justerade för den lokala topografin.
Placeringen av vindkraftsparker kan ofta vara kontroversiella, särskilt i kustområden som ses som pittoreska och miljömässigt känsliga, till exempel om de har ett rikt fågelliv. Boende i närheten av potentiella byggnadställen har ofta varit stark kritiska och några byggnationer har stoppats. Ofta avtar kritiken dock när kraftverken väl är byggda.
Till havs
Vindkraftverk långt till havs orsakar inte estetiska kontroverser eftersom de inte ses från land i samma utsträckning som landbaserade. Läggs de tillräckligt långt ut försvinner de helt under horisonten. Däremot har projekt närmare land i Sverige lett till långdragna överklaganden av tillstånden från ägare av strandnära tomter som anser att deras havsutsikt störs även om vindkraftverken ligger flera kilometer från land.
Turbiner till havs är mer svårtillgängliga och förhållandena till havs är tuffare. Abrasion och korrosion förekommer, vilket ökar drifts- och underhållskostnaderna. Nyligen har till ex den marknadsledande tillverkaren av vindkraftverk, Vestas, drabbats av stora problem med växellådorna i sina nya 3 MW-verk i en vindkraftspark utanför Englands sydöstra kust. Detta har lett till att Vestas tillfälligt har stoppat alla leveranser av denna typ av vindkraftverk och dessutom måste bekosta reparation av alla växellådor i denna vindkraftspark.
I områden med utsträckta kontinentalplattor och sandbankar (som Danmark) är turbiner till havs ganska lätta att installera och underhålla. De största vindkraftverken till havs är sju stycken med en effekt på 3,6 MW utanför Irlands östra kust, cirka 60 km söder om Dublin. Den största vindkraftsparken är Nysted Offshore Wind Farm belägen 10 km söder om Nysted och 13 km väst om Gedser. Hela parken kan ge en effekt på 165,6 MW.
För att kunna dra nytta av energin från ett vindkraftverk med maxeffekt på hundratals kilowatt eller mer måste det finnas möjlighet att ansluta vindkraftverket till ett högspänningsnät med minst 10 kV (kilovolt) och tillräcklig kapacitet. Större utbyggnader av vindkraft med flera vindkraftverk kräver normalt någon form av lokal förstärkning av högspänningsnätet. Vindkraftsparker kräver anslutning till ett regionnät med ännu högre spänning, till exempel 70 kV eller 130 kV. De allra största måste kunna anslutas det så kallade stamnätet för att klara maximal effekt. Ett stort företag har framfört att de vill ha en ny stamlinje med högspänd likström i Bottenviken från Piteå till Forsmark i norra Uppland för att föra över elkraft från vindkraftsparker i övre Norrland.
text källor: wikipedia och energifakta.nu