Tobak innehåller:
Cigarett Rökning:
Cigaretter som liknar de vi har idag tros ha uppfunnits i Sevilla, Spanien under 1600-talet. Det lär ha varit fattiga människor som smulade sönder och virade in bortkastade rökverk i papper. På 1700-talet blev cigarettrökning populär i högre samhällsklasser och spreds även utanför Spanien. Till Sverige kom den via Ryssland och Finland och kallades till en början papyross och var en cigarett med munstycke.
Visste du att det i en brinnade cigarett finns partiklar, gaser och ånga från ungefär 4700 olika ämnen, bara ca 5% är synlig rök. Bland de många ämnena finns t.ex nikotin, kolmonoxid, bensen, arsinik och amoniak. Det finns också giftiga tungmetaller såsom bly. Minst 50 av de olika ämnena är canserframkallande eller misstänks vara det. De olika ämnena i den brinnande cigaretten finns, till hälften, naturligt i cigaretten medans andra skapas av kemiska reaktioner när cigaretten brinner. Mer än 100 ämnen tillsätts under tillverkningen.
Här är några av ämnena och vad de gör med kroppen:
Kolmonoxid:
En osynlig och luktfri gas. Kolmonoxiden fäster 250ggr lättare än syre vid de röda blodkroparna vilket medför att blodets syretransport till kroppen försämras. Kolmonoxid kan man även finna i bilarnas avgaser.
Ammoniak:
Är ett frätande ämne som bl.a. finns i rengöringsmedel. Amoniaken kan förvärra sjukdomar i luftvägarna.
Vätecyanid:
Ett färglöst gift som bl.a har använts för att avrätta människor i gaskammare. Även kortare exponering av gasen kan ge huvudvärk och yrsel.
"Tjära":
Är förbrända ämnen med lätthäftande förmåga och kan därför fstna i lungorna och orsaka vävnadsskador.
Bly:
Är en tungmetall.Blyförgiftning kan orsaka defekter hos nyfödda.
Lite andra metaler i röken:
Aluminium, zink, magnesium, kvicksilver, guld, kisel, silver, titan och koppar.
I röken finns även canserframkallande ämnen. Anledningen till att man tillsätter ämnen i tobaken är att man vill föändra smak och arom men även tillsatser av nikotin finns, vilket är starkt beroendeframkallande.
Att nyttja tobak är inte ofarligt:
Farligast är det för den som börjar röka i tonåren, han/hon löper tre gånger större risk att dö i förtid jämfört med ickerökande. Den som börjar senare i livet löper den dubbla risken. De flesta av oss känner till många av riskerna med rökning men kan ädå inte sluta vilket främst beror på nikotinet i cigaretten som är så starkt beroendeframkallande. Det tar också lång tid innan man upptäcker skadorna av rökning. Den direkta effekten av rökning är ökat antal hjärtslag och ett höjt blodtryck, vilket gör att hjärtat måste arbeta hårdare. Efter ett antal år av rökning kan sjukdomarna drabba på flera sätt: kärlkramp i benen, cancer i urinblåsan, kronisk bronkit, lungcancer (minst 80% av all lungvanser beror på rökning), åderförkalkning, stroke i hjärnan, hjärtinfarkt, magsår, benskörhet.
I Sverige dör ungefär 6400 människor till följd av att de röker, ytterligare 500 av passiv rökning (För att även dom 500 stackarna måste ju knytas till tobaken).
Snus I sverige har snusningen fördubblas mellan åren 1970 till 1993. 2005 såldes 6850 ton snus (210 miljoner dosor).
Mer än var femte man mellan 18 och 24 år snusar varje dag, andelen kvinnor som snusar har tredubblats under de senaste 20 åren. Många tycker att snuset är mindre farligt än rökning men det finns delade meningar hos forskarna om hur snusningen påverkar människans hälsa. Försiktighetsprincipen bör därför gälla!
De flesta studier som gjorts kring snusning har varit inriktade mot canserrisken eftersom det finns så kallade canserogens ämenen i snus. I Sverige har man inte fått ett entydigt svar på dessa frågor men det finns forskning som säger att även svenskt snus kan vara canserframkallande. Bland annat har forskare från Norge och USA visat en förhöjd risk av bukspottkörtelscanser med 60%. En anledning till att man ännu inte hittat klarar samband mellan snusning och canser kan vara att forskning inte pågått under så lång tid
Källa: taby.se (kunde dock ha valt nästan vilken sida som efter som att Tobaken är väldigt kritiserad och ifrågasatt).
Fakta om nikotin
Nikotin kan betraktas som det viktigaste ämnet i tobaken eftersom det är det som framkallar beroendet. Men nikotinet har också en rad andra effekter i kroppen. Ordet nikotin kommer från tobaksplantans latinska namn, nicotiana.
Det namnet fick plantan efter Jean Nicot, som på 1560-talet var Frankrikes ambassadör i Portugal. Han sägs ha varit en av de första som odlade tobak. I ren form är nikotin en färglös och flyktig olja.
Det är en alkaloid. Alkaloider är en grupp basiska ämnen som innehåller kväve och finns i växter. De har ofta kraftig effekt på kroppen och många av dem är giftiga. Många läkemedel är alkaloider, t ex morfin, kodein, kinin och atropin.
Nikotin finns inte bara i tobak utan också i många andra växter, t ex potatis, tomater och äggplanta. I dessa växter är halten så oerhört låg att ämnet inte har någon effekt.
I munnen, näsan och övriga luftvägar tas nikotin effektivt upp i blodet via slemhinnan. Det tas också upp via slemhinna i magen och även genom huden.
Väl inne i blodet tar sig nikotin lätt ut från blodkärlen. Ämnet passerar både blod-hjärn-barriären och moderkakans membran. Blod-hjärn-barriären håller blodet (och därmed ämnen som finns i blodet) skilt från nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Ämnen som tar sig igenom moderkakans membran kommer in i fostrets blod.
En liten del av nikotinet försvinner ut med urinen. Men det mesta bryts snabbt ner i levern till andra ämnen som förs ut med urinen. Efter två timmar har hälften av nikotinet brutits ner.
Vid nedbrytningen bildas bl a ämnet kotinin. Det finns hos rökaren i omkring tio gånger högre halt än nikotinet. Kotinin bryts ner mycket långsammare än nikotin och används därför för att mäta hur mycket en person röker.
I höga doser är nikotin mycket giftigt och orsakar kräkningar, darrningar, krampanfall och i värsta fall döden. Från en svensk genomsnittscigarett får rökaren i sig omkring 1 mg nikotin, fast det räcker med 0,2 mg för att känna nikotinkicken. Snus innehåller 8 mg nikotin per gram. Det betyder att snusaren får i sig mycket mer nikotin än rökaren.
Snabbaste sättet att få ämne i hjärnan
Rökning, dvs inandnnig av nikotinet är det snabbaste sättet att få in detta ämne i hjärnan.
Tio sekunder efter att rökaren har dragit sitt bloss finns nikotinet i hjärnan. Nikotin från snus, som tas upp via slemhinnan i munnen, tar längre tid på sig innan det når hjärnan. Däremot har snusaren en hög halt av nikotin i blodet betydligt längre tid.
I nervsystemet är nikotin både stimulerande och dämpande. Nikotin, kokain, amfetamin och heroin anses utöva sin effekt genom att binda sig till samma receptorer i hjärnan. När nikotinet binds till receptorerna frisätts olika s k signalsubstanser.
De är viktiga för att signaleringen i nervsystemet ska fungera och påverkar i sin tur många andra kemiska ämnen i kroppen som t ex hormoner.
"Nikotinkick"
Nikotinets viktigaste egenskap är att det framkallar beroende. Det anses framför allt hänga ihop med att det ger signal för produktion av dopamin och andra signalsubstanser i hjärnans s k belöningssystem. Det är så som "nikotinkicken" uppstår.
Efter hand vänjer sig receptorerna vid nikotin. En tolerans byggs upp och om ämnet inte tillförs regelbundet drabbas rökaren av abstinensbesvär. Genom sin effekt på nervsystemet är nikotin både uppiggande och avslappnande.
Nikotin och nervsystemet
Andra följder av nikotinets påverkan på nervsystemet är att blodkärlen i huden dras samman, medan blodkärlen i muskler vidgas. Hjärtats rytm ökar, d v s pulsen blir snabbare och blodtrycket stiger. Hjärtat kan också slå extraslag. Nikotin gör också blodplättarna mer klibbiga så att de lättare klumpar ihop sig. Det ökar risken för att det ska bildas farliga blodproppar.
Vid vila orsakar nikotin bara lite ökad ämnesomsättning, men under lätt arbete fördubblas den. Bara ett dygn efter att man slutat röka återgår ämnesomsättningen till normal nivå och det kan förklara att den som slutar brukar gå upp i vikt, i de flesta fall bara 2-4 kg.
Källa: Tobaksfakta.se (hämtat 2008-08-03)