Kiss

Kiss rötter går tillbaka till Wicked Lester, ett New York-baserat rock´n´roll-band lett av Gene Simmons och Paul Stanley. Simmons och Stanley lämnade bandet efter att Epic Records hade tackat nej till att släppa en skiva med bandet. I slutet av 1972 uppmärksammade Simmons en annons i Rolling Stone om att en trummis, Peter Criss, sökte ett band och var villig att göra vad som helst för att lyckas. Simmons och Stanley tyckte att det lät intressant och lät Criss göra provspelning med dem. Detta resulterade senare i att Kiss blev en trio. I början av januari 1973 höll Simmons och Stanley flera auditions för att värva ännu en bandmedlem, en sologitarrist. Ace Frehley imponerade på dem och anslöt sig den tredje januari till bandet. Samtidigt som Frehley anslöt sig till bandet bytte bandet också namn till Kiss, efter ett förslag av Stanley. Frehley designade den specifika Kiss-logotypen, med de uppmärksammade SS-liknande S:en. Senare i januari gjorde gruppen sitt första uppträdande på en klubb i New York vid namn Coventry.

I juni 1973 spelade Kiss in en demo med fem låtar tillsammans med producenten Eddie Kramer. Efter ett flertal mindre konserter under sommaren 1973 anställde Kiss Bill Aucoin som manager. Tack vare Aucoin blev de först in i Bogarts nya bolag, Casablanca Records. Kiss spelade in sin första skiva i Bell Sounds studio i oktober 1973 i New York City. I slutet av december 1973 spelade de en konsert på musikakademin i New York City. Simmons testade vid detta tillfälle att göra sitt nya eldsprutetrick.

I februari 1974 påbörjade bandet sin första nordamerikanska turné i Edmonton, Kanada. Senare i februari släppte de även sitt första album som fick samma namn som gruppen. Bandet uppträdde med låtarna Nothin' to Lose, Firehouse och Black Diamond i TV-programmet Dick Clark's In Concert, vilket blev deras första nationella TV-framträdande. Programmet sändes den 29 mars. Den 29 april 1974 uppträdde Kiss med Firehouse på The Mike Douglas Show, som även innehöll en intervju med Gene Simmons. I augusti 1974 började de spela in sitt andra album, Hotter than hell, som släpptes den 22 oktober.

Bandets tredje studioalbum, Dressed to kill, släpptes i mars 1975. Albumet innehåller en av de låtar som rankas bland de bästa rocklåtarna genom tiderna, Rock And Roll All Night. Tidigt i april 1975 uppträdde Kiss live på NBC Midnight Special. Kiss släppte i september 1975 livealbumet Alive! som blev en stor försäljningsframgång. Det var vid denna här tiden som man började att se att Kiss Army (bandets fanklubb) började ökat radikalt i medlemsantal och att bandet överlag fått fler anhängare. Kiss förärades med sin första guldskiva i december 1975, innan de spelade på scenen i Nassau Coliseum, Long Island. Alive! uppnådde senare en fyrdubbel Platinastatus som också gjorde att singeln Rock And Roll All Night hamnade på Billboard top 40 list.

Kiss fjärde studioalbum, Destroyer, släpptes den 15 mars 1976, och blev en publik och kommersiell succé. I oktober 1976 uppträdde Kiss på The Paul Lynde Halloween Special och spelade låtarna Detroit Rock City, Beth och King of the Night Time World. 1977 genomförde Kiss en turné i Japan där man slog publikrekord som tidigare hölls av The Beatles. I augusti 1977 höll Kiss en en serie konserter i Los Angeles; dessa spelades in och mixades ihop till det andra livealbumet för bandet, Alive II. I mars året därpå släppte bandet sin första samlingsskiva, Double Plantinum.

På hösten 1978 släppte de fyra gruppmedlemmarna var sitt soloalbum, och rykten uppstod att gruppen var på väg att splittras. I maj 1979 släpptes dock albumet Dynasty, bland annat innehållande megahiten I Was Made For Lovin' You som några månader senare uppnådde guldstatus för över en miljon sålda singlar.

I maj 1980 lämnade trummisen Peter Criss bandet kort efter att skivan Unmasked släpptes. Criss medverkar inte alls på albumet, men han återfinns på omslaget och i en kort sekvens i videon till låten Shandi. Inom kort ersattes Criss med New York-trummisen Eric Carr. I november 1981 släpptes det första albumet med Carr vid trummorna, Music from "The Elder", som blev ett kommersiellt misslyckande. I oktober 1982 utgav gruppen Creatures of the night. Gitarristen Ace Frehley är avporträtterad på omslaget, men spelar inte ett enda ackord på albumet. Slitningarna mellan honom och Simmons/Stanley hade blivit ohållbara och Frehley lämnade bandet. Frehley blev ersatt av Vinnie Vincent i lagom tid till Kiss 10th Anniversary Tour 1983.

I juni 1983 uppträdde Kiss för sista gången med smink; det ägde rum inför 137 000 fans på Maracana Stadion i Rio de Janeiro, Brasilien. I september samma år chockade Kiss en stor del av musikvärlden genom att uppträda live på en MTV-gala utan smink. Samma månad släpptes det musikaliskt stenhårda albumet Lick it up. Ett år senare utgavs Animalize som kom att sälja platina flera gånger om. Låten Heaven's On Fire blev en megahit.

Resterade tid fram till återföreningen 1997 gav bandet ut ett antal skivor, men de kändes oinspirerade och kommersiella.

Discografi