Blå pilgiftgroda
De små och ofta mycket bjärt färgade pilgiftgrodorna är hemma från regnskogarna i Syd- och Mellanamerika. I familjen ingår över 200 arter. Pilgiftgrodorna är dagaktiva.
Pilgiftgrodorna har fått sitt namn efter hur vissa arter utnyttjas: de sydamerikanska chocóindianerna håller Phyllobates-arter över öppen eld och doppar pilspetsarna i giftsekretet som sipprar fram. Indianerna har använt giftet sedan urminnes tider vid jakt på bl.a. apor och fåglar, eftersom detta nervgift inte längre är skadligt då man äter det döda djuret.
Giftet kommer från alkaloiderna i grodans naturliga bytesdjur. Grodor som lever i fångenskap livnär sig inte av myror, tusenfotingar och andra leddjur som lever i regnskogen, och därför blir de praktiskt taget giftfria. På grund av den onaturliga födan är grodorna på Högholmen också i stort sett ogiftiga.