Minikiwi

Planterade vi i mitten på maj 2007 i växthuset, 3 sorter.
Sensommar 2012 fick vi skörda de första frukterna, tur att man har tålamod :-)

2013-08-29
Skörd av mogna minikiwi
Kiwiplantorna trivs med nya väggen och ger rekordskörd!
Nedan på bilden är en dagsskörd av kiwis :-D




2013-05-01
Eftersom kiwisarna gav en så fin och god skörd förra sommaren så fick de nu ännu bättre förutsättning genom en ny spalje och en varm vägg gjord av ett par gamla spegeldörrar.

Ny spalje och varm vägg till minikiwi 2013-05-01



2011-06-29 Har vi omplanterat minikiwisarna då dom växte dåligt i växthuset pga skuggigt läge. Nu står dom ute i skyddat söderläge.
Vi grävde en grop på 2m*40cm, 40cm djup.
Pga att det växer en stor gran brevid så har vi avskärmat gropen med markduk på gransidan.
Lite smågatsten runt om för att hålla värmen och hålla gräsklippgödningen på plats :-D
Nu hoppas vi på att dom trivs bättre!

 

Ompplantering av minikiwi 2011-06-29





Minikiwi Paula
Name: minikiwi_paula.jpg  Width: 518px  Height: 389px


Minikiwi Anna
Name: minikiwi_anna.jpg  Width: 518px  Height: 389px


Minikiwi Oskar
Name: minikiwi_oskar.jpg  Width: 518px  Height: 389px



       

Beskärning

Beskärningen kan delas upp i två faser: Uppbyggnad av plantan under de första åren, och

underhållsbeskärning för att säkra skörden året efter.

Underhållsbeskärning:

Under planteringsåret skall stammen (eller stammarna vid Vuppbindning)

bildas. Om stammen inte blir tillräckligt lång första året skall man ändå skära

tillbaka skottet, som då blir desto kraftigare året efter.

År 2 toppas skottet och sidogrenarna (långskotten) utvecklas. Låt inte mer än högst 4

långskott per stam utvecklas.

År 3 kortas långskotten in till 1-1,5 m längd. År 3 brukar även de första blommarna visa sig.

Blommorna utvecklas antingen på första 20 cm av långskottet, eller i ändan av kortskotten

(sidogrenar från långskott). Det bildas enbart blommor på skott, som växter direkt på förra

årets skott. På skott, som kommer från äldre grenar går det ytterligare ett år innan blommor

bildas.

Därefter gäller

föryngringbeskärning: Varje år väljer man de bästa långskotten och kortar in

dem till ca. 1 m. Klippa helt in vid stammen, dock så, att det stjärnformade grenfästet får vara

kvar. Det är viktigt inte att gömma för många långskott, 4-6 per planta beroende av

uppbindningsmetod är lämpligt. Annars blir plantan för tät, och det blir för mycket

fruktämnen. Då blir frukterna ännu mindre, och plantorna kan komma i vartannatårsbäring,

ungefär som fruktträd.

Beskärningen skall göras på vårvintern, inte senare än februari. Det bör dock inte vara sträng

frost när man beskär, men inte heller grått och fuktigt. Om man börjar beskära för sent kan

grenarna börja ”blöda”, som vin eller körsbärsträd, sträng frost ger sprängningsskador i

vävnaden och hög luftfuktighet ger större risk för att få infektion av svampar eller bakterier i

såret.

Vid tät plantering kan det även vara nödvändigt att

sommarbeskära för att få ljus och luft till

frukterna. Då kortar man in de kraftigaste årsskotten till 20-30 cm från huvudgrenen.

Näringsämnen i minikiwi

Minikiwi är mycket C-vitaminrik, 3-10 gångar högre än t.ex. äpple. Minikiwi lär även verka befrämjande på matsmältningssystemet.

Sorter

Anna:

Kolomiktasort från Rysland, som ursprungligen hette Ananasnaya. Frukterna är små

och runda-ovala, 1,2-1,5 cm i diameter. Sorten är mycket härdig och skörden hög och tidig, i

Skåne i senare hälften av juli.

Paula:

Kolomiktasort, utvalt för nordiska förhållanden. Påminner om Anna, men har lite

plattare frukter och 1-2 veckor senare skörd. Sitter bättre fast på grenarna än Anna.

Oscar:

Hanlig kolomiktasort, utvalt för nordiska förhållanden. Passar i blomningstid med

Anna och Paula.

Tina:

Argutasort, utvalt för nordiska förhållande, tål vintertemperaturer ner till ca. –25°C,

dvs. tom. zon III. Stora frukter, upp till 15-16 g/bär, dvs. lite större än de stora bigarråer.

Mognar sent, skörden börjar i Skåne medium september och håller på 3 veckor.

Tage:

Hanlig argutasort, utvalt för nordiska förhållande, tål vintertemperaturer ner till ca. –

25°C, alltså t.o.m. zon III. Passar i blomningstid med Tina.

Följande sorter har klarat sig bra i försök i Schweiz:

Kiwino:

Bästa sorten i Schweizisk försök med 10-18 g stora plattcylindriska, ljusgröna frukter

med ensartad mognad. Smaken var god, söt och aromatisk med behaglig syrehalt, och skörden

hög. Härdigheten var OK i Schweiz, men okänd i Sverige.

Ambrosia:

En vanlig sort i södra och mellersta Europa, men relativt stora frukter, 10-14 g/bär,

plattcylindriska och med ensartad mognad och hög skörd. Smaken är god, men skalet något

syrligt. Härdigheten var OK i Schweiz, men okänd i Sverige.

Weiki:

Storleken på frukterna varierar en del, 4-10 g/bär, de är runda-avlånga ljusgröna men

med rödbrunt skal. Smaken är söt-syrlig och mycket kraftig, och skörden mycket hög.

Härdigheten var OK i Schweiz, men okänd i Sverige.

Polygama:

Påminner till utseende om Weiki, dock med lite mer regelmässig fruktstorlek, 5-9

g/bär. Skörden är hög, fast inte så god som Weiki. Dessutom mognar frukterna inte helt

samtidigt. Härdigheten var OK i Schweiz, men är okänd i Sverige.

Nostino:

Hansort, som i blomningstid stämmer med åtminstone Kiwino och Ambrosia.

Geneva verte:

En kolomiktasort med små frukter, 4-6 g/bär, ljusgröna med rödbrunt skal.

Smaken är god, men skalet ganska surt. Skörden är mycket hög.

Issai:

 

Vanligaste kolomiktasorten i utlandet. Bären är små, 2,5-4,5 g och oregelbundna till storleken. Smaken är måttlig, så även skörden. Det finns bättra sorter, även om Issai har den fördelen att vara åtminstone någorlunda självpollinerande.

 

Minikiwi

Minikiwi tillhör arterna

Actinidia arguta eller Actinidia kolomikta. Frukterna kallas även

(kinesisk) krusbärskiwi, babykiwi, argutakiwi, argutikiwi eller bara arguta eller arguti. På

engelska kallas de hardy minikiwi (

A. arguta), arctic kiwi (A. kolomikta) eller grapekiwi, på

tyska och italienska ser man ibland namnet kiwino använt, även om det egentligen bara avser

en enda sort av argutatypen. Inuti ser frukterna ut som de mer kända, stora kiwifrukterna (av

arterna Actinidia deliciosa och A. chinensis), även formen är lik de stora kiwifrukterna, rund

till avlång, men minikiwierna har kalt skal och är betydligt mindre, enbart 3-18 g/frukt, 1-2

cm i diameter och högst 4 cm långa.

Smaken är mycket lik de stora kiwifrukterna, men är oftast sötare. Frukterna (eller mer

korrekt bären) är vid mogenhet mjukare än de stora kiwifrukterna. På grund av det kala skalet

kan detta också ätas, eller man kan suga ur fruktköttet som på krusbär. Färgen på fruktköttet

är grön eller gulgrön medan skalet kan variera från grönt eller brunt över rött till närstan

gråvitt.

Som alla kiwiplantor är också minikiwi klängplantor. En sort av

A. kolomikta används även i

Sverige som prydnadsbuske, nämligen kameleontbusken. Alla kolomiktasorter kan få mer

eller mindre flerfärgade blad, främst hanbuskarna och brokbladigheten ökar med åldern.