Reseskildring
Skagen 1998 Sommaren 1998
Tisdagen 11/8
Jag och Anders åker kl 10.00 ner till Haverdal och mellanlandar där och säger hej till Johan & Christine. Vi fikar lite och njuter i solen på altanen på baksidan. Strax efter klockan tolv lämnar vi dem och åker in till Halmstad och vidare till färjeläget. Vi kör på färjan som går 14.15 och går genast upp på soldäck och solar oss. Vi läser även lite i broschyrer om Jylland. Man får passa på att sola när man kan denna sommaren som nog går till historien som en av de solfattigaste i mitt liv.
Vi kommer fram till Grenå 18.30 men kommer inte av färjan förrän tre kvart senare eftersom bilen står dumt till och andra får köra av först. Vi fortsätter västerut på en mellanstor landsväg tills vi kommer utanför Randers där
vägen övergår till motorväg. Vi fortsätter norrut och kör igenom Aalborg. Och senare kommer vi till Fredrikshamn. Här ser vi skyltar till Skagen som ligger ytterligare fem mil norrut. Vi kommer fram vid halv tio tiden och kör in på
första bästa ställe där de hyr ut rum. Vi får ett litet rum för 125 danska kronor per person. Vi springer sedan ut för att försöka hinna till affären som stänger klockan 10 för att köpa frukost till morgonen därpå. Vi hinner dock inte det. Vi går därför tillbaka mot centrum och sätter oss på en pizzeria för vi är ganska hungriga nu. Varsin pizza och öl avnjuter vi i den ljumma kvällsbrisen. Detta är första kvällen man kan känna denna härliga sommarvärme i sommar
Vi går sedan hemåt och lägger oss.
Onsdagen 12/8.
Morgonen därpå stiger vi upp och packar ihop våra prylar. Vi betalar rummet och kör upp mot Grenen. Detta världsberömda ställe där två hav möts. Skagerack i väster och Kattegatt i öster. Vi tar Sandormen som är en stor traktor med en vagn bakom med oss turister. Man kan gå också men det är en bra bit. Vi går dock tillbaka. Väl ute på udden stannar vi och fotograferar. Vi tar också av oss skorna och får känna på de kraftiga strömmarna i vattnet. Det är skälet till varför det är förbjudet att bada här. Vi går sedan upp till restaurangen och äter en lite försenad frukost. Vi fortsätter sedan in till stan igen och besöker Anna & Michael Anchers hus.
Dessa bägge hör som bekant till de mer kända Skagenmålarna.
( www.geocities.com/skagen/malarna/konstnarer/html )
Man bör förstås även besöka Skagenmuseet ( www.skagen.net/go.html ) när man är här men vi hinner inte detta. Jag har dock varit där vid ett senare tillfälle och det är imponerande. Man förstår varför dessa konstnärer slog sig ner här då Skagen har ett mycket speciellt ljus. De umgicks här även med en känd svensk vid namn Hugo Alfvén.
Vi lämnar Skagen på eftermiddagen och kör mot Fredrikshavn. På vägen kör vi in till den Översandade Kyrkan. Det är en kyrka som ligger i sanddynerna precis vid vattnet och där bara tornet syns. Sägnen säger att kyrkan blev helt täckt av sand efter en sandstorm. Flera människor ska ha omkommit. Kyrkan är idag ett museum. Vi kör sedan tillbaka söderut genom Jylland. Vi åker förbi Aalborg och Randers tills vi till slut är framme vid Grenå igen.
Vi får vänta en stund på färjan så vi snörar på oss våra inlines och åker en stund. På färjan är det ganska lugnt med folk men vi träffar en trevlig familj från Nyköping. Vi har många gemensamma intressen och hon som reser med alla sina barn tycker det är trevligt att samspråka med några vuxna. Hennes barn roar sig bäst själva på färjan.
Mitt ute på havet sätter det igång och regna något förskräckligt. Sedan börjar det blixtra och åska också och det är ett riktigt skådespel. Vi är väl medvetna om att vi är den enda punkten ute på sjön som blixten kan slå ner i. Förmodligen gör den det också flera gånger för det smäller. Men båten har förstås åskledare. Vid 2-tiden är vi framme i Halmstad igen. Regnet vräker ner och vi inser snabbt att det skulle vara mycket svårt att köra ända hem till Värnamo i detta vädret. Vi åker därför till Haverdal igen och stiger in sent på natten. Johan och Christine blir lite överraskade att se oss här då de trott att vi skulle direkt hem. Vi förklarar och övernattar i gäststugan.
Morgonen därpå har det slutat regna men gräsmattan är som en leråker. Vi säger adjö till Johan & Christine och kör hem till Värnamo igen.