Reseskildring

 

Sommaren 1986

 

Tågluffning med Mikael

 

I kväll i början av juni så beger jag och Mikael oss till Värnamo Järnvägsstation. Med varsin stor ryggsäck krånglar vi oss in i tågvagnen som är trång på folk. Det är så mycket folk så det går inte att sitta. Nu gör det inte så mycket då vi bara ska åka till Alvesta för att där byta tåg. Vi är därför snart framme i Alvesta, där vi rusar till nästa tåg för att hinna på. När vi hittat rätt vagn går vi på. Vi har beställt sittplats här så vi tycker det ska bli skönt att få sitta. När jag kommer fram till min plats sitter det en äldre man där. Jag ber honom därför vänligt att resa på sig och visar min sittplatsbiljett. Han har dock ingen förståelse för detta utan menar på att han ska få sitta som är så gammal. Jag är normalt en tillmötesgående person, men när man betalt extra för en sittplats tycker jag det ska respekteras. Mannen ställer därför till en scen och börjar käfta med mig. Övriga passagerare börjar titta åt vårt håll. En del känner sympati med den gamla mannen till mitt förtret. Jag får till slut min plats i alla fall och vi slänger upp våra stora ryggsäckar på bagegehyllan. Resan fortsätter sedan ner till Helsingborg där tåget kör på färjan till Helsingör. Vi får inte gå ur tåget på överfarten men det tar bara 20 minuter över. Väl framme i Helsingör tycker vi att resan börjar. Klockan har nu blivit tio, och tåget fortsätter till Köpenhamn. Där kopplas några vagnar ifrån, men inte våra. Vi har beställt liggvagn ner till Hamburg. Vi gör i ordning våra säten till sängar och vaknar morgonen därpå i Hamburg.

 

HAMBURG-Tyskland

 

Här väcks vi tidigt på morgonen och vi gör oss i ordning för att ta nästa tåg som ska gå till Bryssel. Vi är framme i Bryssel på eftermiddagen.

 

BRYSSEL - Belgien

 

Vi stiger av vid vårt första längre stopp. Vi tar på oss våra ryggsäckar och köper lite att äta på stationen. Vi skaffar en karta över staden och beger oss till torget Grand´Place med sina vackra medeltida gillehus. Här finns också gott om restauranger så vi äter en lite kraftigare lunch. En bit från detta vackra torg ligger nästa mål på en liten tvärgata. Det är Manneken-Pis som för övrigt är Bryssels symbol. Den gotiska katedralen S:t Michel är från den yngre medeltiden. P.g.a. att vi börjar få lite ont om tid så nöjer vi oss med detta. Vi går tillbaka till järnvägsstationen och går på tåget som ska ta oss till den belgiska kuststaden Oostende. Väl framme här så har det hunnit bli kväll och vi stiger på färjan som går över engelska kanalen. En färja utan hytter så vi får greppa en soffa och sova i under överfarten. Efter en natt med halvtaskig sömn anländer vi den engelska kusten och staden Dover.

 

DOVER-Storbritannien

 

Vi tar oss till järnvägsstationen och tar morgontåget till London. Resan tar c:a en timma. Så småningom blir bebyggelsen tätare och tätare. Vi har kommit till storstaden London.

 

LONDON-Storbritannien

 

När vi kommit fram till Victoria Station går vi direkt till en rumsförmedling för att boka ett hotellrum. Vi hittar ett hotell i området Kensington. Vi vecklar ut vår karta för att försöka hitta rätt. Medan vi står precis utanför ingången på stationen kommer det en typisk medelålders engelsman med paraply, attachéväska, och plommonstop. Han ser att vi ser vilsna ut och frågar genast om vi vill ha hjälp. Vi tackar naturligtvis för vänligheten och han börjar visa på kartan. Det visar sig att han ska åt vårt håll så han erbjuder sig att vi kan följa med honom tills våra vägar skiljs. När våra vägar skiljs visar han än en gång vår väg. En genuint trevlig man som fått vårt humör på topp. Vi fortsätter att gå och inser snart att det är bra bit. Vi skulle ha tagit en taxi. Vi går i alla fall förbi varuhuset Harrods och strax efter S:t Pauls Cathedral. Vi hittar till slut hotellet och vi går upp på rummet och vilar ut en stund. När vi vilat en stund går vi ut och fortsätter in på det fantastiska varuhuset Harrods. Det finns väl bara ett ord. Här finns allt. Särskilt billigt är det inte men smakar det så kostar det. Vi strosar runt här en bra stund i våning efter våning. En del souvenirer handlar vi också. Vi fortsätter sedan vidare in mot Piccadilly Circus. Vi tänker ta en guidad stadstur med en dubbeldeckare. Vädret är skapligt så vi sätter oss på taket på bussen där man ser bättre. Rundturen går igenom alla sevärdheter som t.ex. Trafalgar Square, Towern, Tower Bridge, Westminster Abby, Houses of Parlament samt Big Ben.

 

Efter rundturen går vi och äter middag vid Piccadilly Circus på Pizza Hut. Vi strosar lite till i kvarteret China Town och Soho. Vi åker hem sent på kvällen igen.

 

Dagen därpå tar vi tunnelbanan till Madame Tussaud´s vaxkabinett där vi tillbringar flera timmar. Dessa dockor är fantastiskt bra gjorda. Jag hälsade på vår svenska kungafamilj. Det är nog ända sättet att få se dem för i verkligheten blir det svårt. Sedan samspråkar jag lite med Ludwig van Beethoven och ger honom lite tips. Med mitt idrottsintresse så hälsar jag också på Björn Borg och tiokamparen Daley Thompson.

Vi tar tunnelbanan tillbaka till Buckingham Palace för att se vaktavlösningen. Det dröjer en stund så vi vilar en stund i vackra Hyde Park, där vi också lyssnar på folket som stigit upp och talar vid Speakers Corner. 

 

Morgonen därpå stiger vi på tåget igen söderut. På engelska sydkusten tar vi än en gång båten från staden Folkestone.

 

FOLKESTONE-Storbritannien

 

Här stannar vi inte länge utan vi tar båten till Frankrike och kommer så småningom till Boulogne.

 

Boulogne-Frankrike

 

Väl framme stiger vi på tåget som går direkt till Frankrikes huvudstad Paris.

 

Paris-Frankrike

 

Min personliga uppfattning är att Paris är en av världens vackraste städer. När vi kommer fram så hittar vi ett mellanklass hotell centralt i närheten av Eifeltornet.

I och med att vi bor så nära Eifeltornet börjar vi med det. Efter ett långt köande bland alla andra turister kommer vi fram till biljettkassan. Man kan välja att gå upp i tornet eller ta hissen. Vi tycker det är idioti att slösa kraft med att gå så vi tar självklart hissen. Det är ju semester, då ska man väl inte förta sig.

Vi tar oss upp i toppen så långt man får åka och ser ut över Paris. Man har en makalös utsikt. Tyvärr är det lite disigt dagen till ära, men man ser ganska bra ändå. Här fotograferar vi en hel del. När vi åkt ner med hissen går vi till Metron (tunnelbanan). Vi fortsätter till Paris paradgata Champs Élysées. Hela denna fantastiska gata är för dagen prydd i tricoloren (franska flaggan), eftersom vi lyckats komma hit den 14 juli som är Frankrikes nationaldag. Längst upp på Champs-Élysées ligger den magnifika Triumfbågen, på torget Charles de Gaulle som parisarna själva kallar Étoile (stjärnan). Från detta torg går det tolv stora avenyer. I mitten av triumfbågen ligger också Den okände soldatens grav. När vi tagit tunneln under dessa tolv avenyer tillbaka till Champs-Élysées tittar vi tillbaka och ser att en liten bil fått motorstopp mitt i rondellen. Det är en våldsam trafik. Precis när hans passagerare öppnar sin bildörr smäller det till ordentligt. Han har naturligtvis inte sett att det kommer en bil bakom. Denna bil kör därför rakt in i den öppnade dörren. Då utspelar sig en verkligt rolig scen som direkt tagen ur en film. Medan trafiken rullar på så har de två inblandade bilarnas personer börjat bråka. Det skriks, fäktas med armar, nästan tumultartat. Strax därefter dyker det upp en polisbil och lugnar ner dem. En rolig anekdot.

Vi tar tunnelbanan igen till nästa mål, det världsberömda konstmuseet Louvren. Vem hänger här minsann? Jo, Mona Lisa. Mikael är måttligt förtjust att gå runt på detta museum, och även jag ,trots mitt konstintresse, tycker det blir jobbigt till slut. Det är nämligen så oerhört mycket folk. Man kan nästan inte röra sig fritt utan man skjuts på bakifrån. När vi så kommer till fröken Mona Lisa så visar det sig att tavlan är väldigt liten och den hänger i en stor glasbehållare. En vakt sitter under och vaktar denna berömda tavla. Men det ska sägas i ärlighetens namn att här finns oerhört mycket vacker konst.

( www.louvre.fr )

Efter detta tar vi Metron igen tillbaka till vårt hotell för att vila upp. Jag har föreslagit en båttur på floden Seine till kvällen. Detta är ett bra sätt att se Paris. Det är en lugn och behaglig resa som går lagom fort. Bra guider som berättar vad det är vi ser. Efter detta äter vi middag på en restaurang nere vid floden. Vi är ganska trötta efter denna dag så vi beger oss sedan hemåt.

 

Denna dag börjar vi med frukost på hotellet, varefter vi gör oss redo för ytterligare sevärdheter i Paris. Denna dag tar vi Metron upp till mitt favoritställe, konstnärskvarteren på Montmartre. Vi hoppar av vid nattklubben Moulin Rouge och börjar gå uppför branta trappor upp mot den ståtliga kyrkan Sacré Coer. Härifrån har man också väldigt fin utsikt ner över Paris. Vi besöker kyrkan en stund och sedan fortsätter vi in i de mysiga gränderna. Det sitter ett flertal konstnärer som gärna vill måla av en. Vi köper lite planscher med Parismotiv på. I dessa mysiga gränder tar vi det enbart lugnt och skriver lite vykort. Man bör dock passa sig häruppe, för området är känt för sina många ficktjuvar. Vi klarar oss. Vi tar och beställer var sin pizza på en mysig restaurang. Katter och hundar springer fritt härinne vilket skulle vara otänkbart i Sverige. Rätt som det är har jag en katt som stryker runt kring mitt ena ben. Jag har svårt att lämna dessa kvarter för jag tycker här är så fint. Men vi måste vidare. Vi tar Metron igen till den världsberömda kyrkan Notre Dame. En viss ringare huserade här vill jag minnas. Skådespelaren Anthony Quinn. Kyrkan är mäktig med sina två stora torn. Vi sitter en stund ner här och insuper stillheten, i kontrast till all trafik utanför. Vi går sedan upp i tornen som är rätt höga och ger en fin utsikt. Vi hinner även besöka kyrkan Invaliddomen som bl.a. hyser Napoleons grav. Vi stannar också till och tittar på gycklare, fakirer och eldslukare vid Montparnasse. Efter det är det lagom att bege sig till järnvägsstationen Gare de Nord för att ta nattåget som ska ta oss till södra Frankrike. Vi kommer till stationen och sätter oss och väntar. Vi har gott om tid för tåget ska inte gå förrän 22,15. Vi sätter oss och läser lite och håller uppsikt över tavlan där det står vilket spår tåget går ifrån. När klockan blivit 21,45 börjar jag ana att det måste blivit något fel det har fortfarande inte kommit upp något meddelande. Jag går därför till informationen för att fråga. Jag får mig då en smärre chock. Nattåget till Spanien går inte från denna stationen utan från stationen Paris-Austerlitz. Jag får nu lite panik och frågar var denna station finns. På andra sidan stan får jag till svar. Då tänker jag. Det är kört. Jag rusar ut till Mikael och förklarar vad som hänt. Vi rusar ut till Taxibilarna för att snabbt kunna ta oss därifrån. Det är bara det att det är en mil kö till Taxibilarna så det är bara att glömma. Medan kallsvetten rinner tar vi våra ryggsäckar och rusar ner i Metron. Mikael hittar av någon konstig anledning rätt rutt direkt så vi kommer precis på en tunnelbanevagn. Vi tittar hela tiden på klockan som går väldigt fort. När vi stiger av vid rätt station är klockan tolv minuter över tio och tåget ska gå kvart över. Springande det fortaste vi kan frågar jag i farten en stins från vilket spår tåget till Spanien går. Han pekar på spåret längst ner. Vi fortsätter springa och svetten rinner. När vi kommer fram till tåget står det en stins där och förklarar att vi är rätt. När vi precis satt fötterna på trappan till vagnen börjar tåget att rulla. Som tur är har vi förbokat liggvagn så vi slänger snabbt in ryggsäckarna i kupén och går ut i korridoren och pustar ut en stund. Det var i grevens tid.

Vi är varma och svettiga så det tar en stund innan vi somnar. När vi vaknar morgonen därpå har tåget stannat i den franska staden Hendaye.

 

Hendaye-Frankrike

 

Stationen ligger precis vid gränsen till Spanien. Vi stiger av tåget och går in i vänthallen och köper lite dricka och baguetter till frukost. Vi går sedan över gränsen och kommer in i Spanien till den lilla orten Irún. 

 

Irún-Spanien

 

Väl över gränsen så känner jag att jag måste uppsöka en toalett. När jag hittar toaletten håller jag nästan på att spy. Toaletten är konstruerad på ett sådant sätt att man har snedställda stöd för fötterna där man får stå framåtlutad. Sedan får man uträtta sina behov väl medveten om det som finns bakom en. Det är bland det äckligaste jag varit med om. Men nöden har ingen lag. Det var skönt att komma ut i friska luften igen. Man känner också att man kommit betydligt mer söder ut för värmen är påtaglig trots att det är så tidigt. Resan går vidare genom ett vackert bergigt Baskien. Ett landskap i norra Spanien. På eftermiddagen är vi framme i Spaniens huvudstad Madrid.

 

 

 

Madrid-Spanien

 

Här stannar vi bara i några timmar till nästa nattåg ska ta oss till spanska ostkusten och Valencia. Vi håller oss därför i närheten av stationen och hittar en restaurang där vi beställer var sin Paella, en av Spaniens nationalrätter. Mycket god måltid. Vi går tillbaka till stationen för att inte göra om samma misstag som i Paris. Nattåget tar oss sedan österut och vi vaknar upp i Valencia.

 

Valencia-Spanien

 

Vi tar vårt pick och pack och letar upp ett vandrarhem som ligger centralt. Här i Valencia stannar vi en knapp veckas tid, och solar och badar. Annars finns det inte så mycket att titta på här. Stranden är okej men inget mästerverk. Långt efter vi har kommit hem tittar jag vad som gäller för Interrail kortet. Då står det att vi kunde åkt gratis över till ön Ibiza eller till Mallorca. Detta ångrar vi naturligtvis men det är inget att göra. Vår nästa tur går i alla fall norrut och nästa stopp blir Barcelona. Spaniens andra stad.

 

 

Barcelona-Spanien

 

Vi träffar ett trevligt par från England på stationen som också luffar runt i Europa. Pete Townsend som mannen heter, (ej att förväxla med gitarristen i The Who med samma namn), visar sig känna till Barcelona väldigt bra. Han erbjuder oss att följa med dem vilket vi tacksamt accepterar. Hans fru är turkiska men nu bosatt i England. Det första vi gör är att ta tunnelbanan till en stadsdel som heter Montenegro. Vid ändhållplatsen får vi gå en bra bit uppför branta backar. Vi kommer slutligen fram till ett slottsliknande hus som tydligen är vandrarhemmet. Jag börjar tvivla på det och ser framför mig pengarna försvinna alldeles för fort. Det visar sig dock vara sant att det är ett vandrarhem. Ingången är smyckad med vackra vita stora blomkrukor. När vi kommer in i huset till receptionen märker vi att golvet är i vacker marmor. Trappan upp till rummen är magnifik med ledstången utsmyckad med vackra pelare m.m. Det verkar som vi gjort ett riktigt kap. Pete föreslår att vi bekantar oss med våra rum och byter om, för att därefter åka ner till centrum igen. Vi gör som han säger och efter en halvtimme går vi ner till tunnelbanan igen. Vi börjar med att besöka den väldigt märkliga katedralen La Sagrada Família som började byggas 1884, men som ännu inte är klar. Arkitekten är den katalanske Antonio Gaudí. Han är även pappa till de mycket konstiga husen Casa Battló och Casa Milá i närmast surrealistiska former. De ser ut som sagohus, med balkonger som ser ut som om de smält av en brand. Pete tipsar oss sedan om en vinprovaraffär dit vi går. Många fina viner som det går alldeles utmärkt att få provsmaka på. Vi köper med oss några flaskor också. Så är det dags för en matbit. På kvällen bjuder jag och Mikael in våra engelska vänner till oss på lite vin som vi köpte tidigare under dagen.

På kvällen åker vi in till stan igen till stadsdelen Las Ramblas som är en vacker stor gata där folk flanerar dagtid. På natten förvandlas den till en riktig hålligånggata. Här finns mängder med ställen i form av nattklubbar, sexshopar, tapasbarer, pubar o.s.v. Längre ner mot hamnen står Christoffer Columbus staty och övervakar det hela. Vi kommer hem fram på småtimmarna igen. Vi måste flytta och byta vandrarhem idag, eftersom våra rum bokats av andra i natt. Vi hittar ett annat mer traditionellt vandrarhem på andra sidan stan. Jag och Mikael åker ner till Las Ramblas igen för att se det  i dagsljus. Vi plåtar Columbusstatyn nere i hamnen. Sedan går vi in i några mysiga gränder, där det sitter duktiga gatumusikanter och spelar. Vi besöker också en vacker botanisk trädgård och djurpark där vi bestämt möte med våra engelska vänner. Här tar vi farväl för vi ska åka vidare till kvällen. På kvällen hoppar vi på ett nattåg som går till Nice i sydfrankrike.

 

Nice-Frankrike

 

Här hoppar vi av en kort stund bara för att se på strandpromenaden och på allt fint folk med mycket pengar. Att det finns människor med pengar här i sydfrankrike råder det inget tvivel om. Vi går tillbaka till stationen och hoppar på tåget till Monaco.

 

Monaco-Monaco

 

Detta lilla furstendöme på gränsen till Frankrike är ganska fascinerande. Vi går nere i Marinan med dessa fantastiska båtar. Lyxbilarna passerar en efter en. Vi fortsätter upp mot ett vackert hus på en höjd och får se att det är ett berömt Casino. Vi traskar in här, mest för att titta, inte för att spela. Det finns det inte ekonomi till. Vi stoppas bryskt i dörren av en kostymprydd vakt. Han säger att det är otänkbart att komma in i shorts och linne. Här är det kostym som gäller annars är man inte välkommen. Förmodligen bör man vara utrustad med en fet plånbok också. Vi går tillbaka till stationen och fortsätter resan österut till Milano.

 

Milano-Italien

 

Vi kommer fram till Milano sent på kvällen. Stationen är stor och vi ser många uteliggare som tänker övernatta på stationen. Vi går ut och tar oss en matbit och när vi kommer tillbaka har många av uteliggarna blivit ivägkörda. Vi ser en annan ryggsäcksturist som lagt sig att sova i vänthallen. Vi följer hans exempel. Det är visserligen en risk man tar för här kryllar av ficktjuvar. Vi lägger oss i alla fall till höger om vår amerikanske vän. Vi är rätt trötta så vi somnar fort. Vi vaknar tidigt nästa morgon av ett himla liv. Vår amerikanske vän har tydligen blivit bestulen under natten. Pengar, kamera, pass m.m. Vi känner då att vi haft bondröta, men känner samtidigt sympati med vår vän. Polisen kommer dit och han anmäler stölden. Vi bestämmer oss för att inte övernatta på offentliga platser med risken för att bli bestulna. Trots att man är smålänning och ekonomisk (ej snål), så tar vi denna episod på allvar. När vi nu ändå är på stationen går vi och letar rätt på tåget till Venedig.

 

 

Venedig-Italien

 

När vi kommer fram till Venedigs tågstation inser vi snabbt att stationen är en av väldigt få platser som inte ligger i vatten. Stationen ligger centralt och vi passerar Canal Grande över den vackra välkända bron Rialto efter en stund. Vi uppsöker ett medelklass hotell. Denna kväll är Mikael inte på humör, så jag går ut själv. Jag besöker en gatufest en bit därifrån. Jag sätter mig på en restaurang och äter en bit och dricker en öl. Jag vandrar en lång runda i mysiga smågränder. Jag kommer hem sent på natten. Morgonen därpå mår Mikael bättre. Vi tar en taxibåt och åker till ett av Venedigs verkliga landmärken. Markusplatsen med den vackra barockkyrkan Santa Maria della Salute. Kyrkan byggdes 1630 och var färdig 1687. Ritad av arkitekten Baldassare Longhenas och kyrkan räknas till hans främsta byggnadsverk. Vi klättrar upp i kyrkans torn som har en fin utsikt över Venedig. En bit ifrån kyrkan ligger bron Suckarnas Bro som leder till statsfängelset. Markusplatsen är ett mycket vackert torg med många exklusiva butiker. På många restauranger spelar små stråkkvartetter. Det finns tusentals väldigt tama duvor, som lärt sig att tigga smulor från alla turister. Lägger man lite smulor i sin hand dröjer det inte länge förrän duvorna satt sig i handen och tar för sig av godsakerna. När vi sedan ska ta båten tillbaka till centrum hoppar vi på samma båt vi kom med. Det är bara det att när båten kör så visar det sig att vi hoppat på båten åt fel håll. Resan som skulle ta c:a tio minuter tar nu istället en timma. Väl tillbaka sätter vi oss på en pizzeria och medan vi väntar på maten skriver vi lite vykort. Ska sanningen fram om italienska pizzor, så är det ingen hit. De imponerar inte alls. Konstigt tycker vi när Italien är pizzans hemland. Sedan kan man ju inte lämna Venedig utan att ha åkt stadens karaktäristiska gondoler. Det är ingen billig tur, men den måste göras. Vi associerar snabbt till Bondfilmen Moonraker där en passagerare får en kniv i sig från en bro när dennes gondol passerar. Vi klarar oss dock från detta.

Så är det dags att lämna denna fascinerande stad och åka vidare.

 

Brennerpasset-Italien-Österrike

 

Vi har beställt varsin sittplats till morgonen därpå och tåget kör upp i de italienska alperna och förbi Cortina d'Ampezzo där vinter OS hölls 1956. På gränsen mellan Italien och Österrike åker man förbi pampiga bergsmassiv. Man kan se motorvägen slingra sig runt bergen från tågfönstret. Tyvärr är vädret för dagen regnigt och molnigt. Tåget fortsätter in i Österrike till nästa OS-stad Innsbruck. Här har OS hållits två gånger, 1964 och 1976. Tåget fortsätter till München där vi bara byter tåg. När så är gjort åker vi raka vägen hem. Väl framme i Sverige är det tänkt att vi ska stiga av i Alvesta, där Mikaels mamma ska hämta oss. Vi träffar ett trevligt Stockholmspar i vår kupé som vi samspråkar med. Men vi är trötta och slumrar till. Vi vaknar av att Stockholmsparet stöter på oss så att vi ska vakna. Samtidigt börjar tåget att rulla. De frågar då var det var vi skulle stiga av. Vi svarar Alvesta. De nämner då att tåget just lämnar Alvesta station. Typiskt tänker vi. Det är ändå en tillmötesgående konduktör som låter oss åka till nästa station som är Nässjö. Väl framme här får Mikael ringa mamma Birgitta och be henne åka till Nässjö istället. Vår resa är slut och vi är mycket nöjda bägge två.