Reseskildring

Jag på Hotell
Jag på Hotell "Hostal La Esperanza" i byn Benajarafe där vi bor.
Med ryggen mot Afrika vid
Med ryggen mot Afrika vid "Balcón de Europa" i staden Nerja.
Ett vackert palmblad vid
Ett vackert palmblad vid "Balcón de Europa" i Nerja. I höger bildkant kan man vid klart väder se över till Marocko i Nordafrika.
Jag sittandes på den vackra gamla bron
Jag sittandes på den vackra gamla bron "Puente Nuevo" i Ronda i Spanien.
Bron Puente Nuevo i Ronda på avstånd.
Bron Puente Nuevo i Ronda på avstånd.
Den mycket vackra byn
Den mycket vackra byn "Zahara de la Sierra". Utsikt upp över byn från den konstgjorda sjön.
Jag nere vid den konstgjorda sjön i byn
Jag nere vid den konstgjorda sjön i byn "Zahara de la Sierra". Det är otroligt varmt. Byn ingår bland ettapar andra byar i "Pueblos Blancos" (De vita byarna). Denna by ärvett kulturminnesmärke.
Byn Grazalema i Andalusien. Byn ingår bland byarna i
Byn Grazalema i Andalusien. Byn ingår bland byarna i "Pueblos Blancos" (De vita byarna). Denna by har mest nederbörd varje år i hela Spanien.
Inne i det pampiga Alhambra byggt på 1300-talet i morisk stil. Denna brunn heter
Inne i det pampiga Alhambra byggt på 1300-talet i morisk stil. Denna brunn heter "Patio de los Leones" (Lejonbrunnen).
"Patio de Arrayanes" den kanske kändaste vyn från Alhambra.
"Patio de la Acequia" i det angränsade Generalife. Trädgårdarna anlades redan på 1200-talet.
Utsikt mot den brittiska kronkolonin
Utsikt mot den brittiska kronkolonin "Gibraltar" från den spanska gränsstaden "La Línea de la Concepción".
Jag njutandes i solen från slottsruinen
Jag njutandes i solen från slottsruinen "Alcazaba" i Malaga.

Dag  1

 

Jönköping-Malaga

 

Fredagen 6 juli packar Christina och jag det sista i våra väskor, som vid det här laget är knökfulla. Hur kommer det sig att man alltid tar med sig så mycket saker?

Det är ju förvisso inte varje gång, man packar ner hel kostym med slips, samt festklänning när man skall på solsemester, men denna gång är det ett speciellt skäl som kommer att framgå senare.

När sista väskan är lagd i kofferten och luckan stängd, sätter jag mig bakom ratten och tar på mig mina solglasögon. Sverige har ju fått en riktig värmebölja lagom till att vi skall åka. Och eftersom det är vid middagstid så är det väldigt varmt. Men man måste ju vänja sig.

Humöret är på topp och förväntansfulla ger vi oss iväg mot Landvetter.

Vi kör tills vi kommit en bit efter Ulricehamn, då vi stannar för att köpa glass och dricka. Så småningom kommer vi så fram till flygplatsen, där vi parkerar bilen på långtidsparkeringen.

Vi plockar ut våra väskor, och hämtar en bagagevagn, och beger oss till incheckningen.

Vi får våra väskor incheckade, men det visar sig att Christinas ena väska är för tung, för att kunna ha som handbagage, så hon får checka in den också. Väskan får tydligen endast väga 5 kilo, samt inte överskrida vissa mått. Hon får därför ta ut en del saker ur denna väskan, och lägga detta i en separat påse. Detta synes närmast lite löjligt, eftersom jag kan ta in min väska, samt en kylväska så vi gör därefter en egen ompackning. När vi sedan kommer upp i avgångshallen, sätter vi oss och äter vår medhavda matsäck. Baguetter, kaffe, frukt, mineralvatten och jordgubbar. Vi går sedan in i taxfree butiken, där jag köper sololja (skyddsfaktor 20), som skall visa sig vara nödvändigt för att inte bränna sig. Jag köper även lite after sun.

Strax därefter ropas våran flygning ut i högtalaren, och det är dags att bege sig till flygplanet. Vi åker med Fritidsresor och flygbolaget Brittania.

 

Resan ner går ganska fort. Det tar c:a 4 timmar. Och i alla fall jag är glad när vi landat, eftersom flygstolen är så fruktansvärt trång. Inte roligt med långa ben då. Klockan har hunnit bli runt 21.30 medan vi inväntar vårt bagage.

Vi får hjälp av Fritidsresor vart vi skall bege oss för att få vår hyrbil. Vi får följa med en spanjorska, som tar oss ner till våningen under, där vi får vänta i den ljumma sommarnatten. Efter en stund kommer det en pickupp, som vi får hoppa upp i och som kör oss någon kilometer därifrån, till där hyrbils firman SIXT har sitt kontor. När alla papper är påskrivna får vi nyckeln till vår lilla FIAT PUNTO. Vi skulle egentligen fått storleken mindre bil, men de var slut så vi fick denna bilen istället. Vi frågar hur vi skall köra för att ta oss till Benajarafe där vi skall bo. Vi skall åka nordost c:a 3 mil.


Jag kör ut och Christina leder oss ut ur Malaga med hjälp av kartan. Vi virrar bort oss ett par gånger, för trafikskyltarna sitter tyvärr alltför nära avtagsvägarna, vilket komplicerar det hela. Vi kommer i alla fall ner till kustvägen, och har medelhavet till höger om oss. Efter en stund ser vi en skylt vid sidan om vägen, som det står Benajarafe på och vi förstår att vi nu är nära. Men var ligger hotellet?

-Där var det, skriker plötsligt Christina.

Jag vänder mig om och ser en stor skylt, där det står "Hostal La Esperanza". Vi kör in på baksidan och parkerar bilen. Vi har till slut kommit fram. Vi stiger ur bilen och ser då att Pia, Henrik och Britt sitter vid ett bord i restaurangen. Vi sätter oss en stund och samspråkar med dem. De har kommit ner på eftermiddagen, och redan hunnit sola en del. Vi får vårt rum som ligger på andra våningen, med balkong ut mot vägen och utsikt över medelhavet. Rummet är enkelt inrett men helt OK. Vi sätter oss en stund på balkongen, och njuter i den varma sommarnatten.

 

Dag 2

 

Cuevos de Nerja -- Nerja – Bröllop mellan Camilla & Isaias.

 

Dagen börjar med att vi i dagsljus bekantar oss med Benajarafe, som visar sig vara en idyllisk liten by långt ifrån charterresornas hålligång ställen. Vi promenerar till en supermarcado, och inhandlar lite baguetter, juice, mineralvatten, frukt m.m. för att få i oss lite frukost. Frukost förresten, klockan börjar närma sig tolv. Men spanjorerna har helt andra mattider än i Sverige, så vi är ändå inte så fel ute. Hursomhelst, när vi promenerar tillbaka till hotellet möter vi våra svenska vänner, som ligger nere på stranden och solar och badar. Vi har bestämt oss för att försöka hinna med, att besöka  staden Nerja innan bröllopet startar senare samma kväll. Det visar sig att Britt gärna följer med på det, eftersom hon endast stannar några dagar, och åker hem till Stockholm igen via Amsterdam, där hennes pojkvän och hon har en lägenhet. Pia & Henrik vill inte följa med, så vi tre åker och börjar med att på vägen till världens största droppstensgrotta, åka över en bro där man kan se en mycket vacker gammal akvedukt en bit bort. Vi kommer upp till parkeringen till Cuevos de Nerja. Vi har varit förutseende och tagit med oss jackor, om det skulle vara kallt nere i grottan. Det visar det sig att det inte är. Grottorna är däremot helt fantastiska. Jättestora salar med nedåtväxande stalaktiter som bildats i taket. De droppar som faller på golvet ger upphov till uppåtväxande stalagmiter. Mycket imponerande. Vi blir fotograferade på väg ner i grottan. Och man kan få köpa detta kortet senare. Vi tänker att det kan vara bra om våra egna kort inte blir så bra, vilket vi befarar, eftersom det förmodligen är för mörkt.

 

När vi kommer ut köper vi oss var sin glass och dricker vatten. Det är otroligt hett. Vi sätter oss sedan i vår luftkonditionerade bil, och fortsätter till Balcon de Europa, som är en utsiktsplats där man klara dagar kan se ända över till Nordafrika. Denna dag är dock lite disig. Men det är en bedårande utsikt. Precis nedanför ligger fina badstränder med höga klippor ovanför. Nerja är en mycket vacker plats. Infriade alla våra förhoppningar. Efter lite velande var vi skall äta, då mycket är stängt på grund av siestan, så hamnar vi på en mysig Mexikansk restaurang. När vi sitter där inser vi att tiden börjar bli knapp, att hinna hem i god tid till bröllopet. Bussen skall hämta oss kl 18.00. Vi kommer hem strax innan kl 17.00. Vi hinner precis bli klara i tid. Både jag och Christina har lite huvudvärk, förmodligen en kombination av för lite vätska och stressen. Vi varvar dock ner i bussen. Christina målar sina naglar under tiden. Vi kommer till slut fram till kyrkan inne Malaga, som heter "Iglesia La Esperanza". Ett annat bröllop håller just på att avslutas, så vi får vänta utanför kyrkan så länge. Vi kommer in i kyrkan som inte är så stor. Efter en stund kommer brudgummen som leds av sin mamma på vänster sida. De fortsätter framåt i kyrkan, tills de kommer till altaret. Brudgummens mor är för dagen iklädd svart mantilj i håret, och vi får höra att hon endast kan bära en sådan, när hon gifter bort sin son. Vi får sedan vänta ytterligare en stund, innan bruden kommer ledd av sin far på höger sida. Vigselakten tar sedan c:a en timma. Det är tal på olika språk, solosång, orgelmusik. Något man reagerar på under hela vigselakten, är att dörrarna ut är öppna och utanför är det full trafik med tutande bilar. Allt känns väldigt rörigt. Inte så högtidligt som i Sverige. Rätt som det är under solosången som en kvinna sjunger, så går kyrkklockorna igång igen. Men vi inser att det skall nog vara så här. Vi tycker dock lite synd om brudparet. Efter ceremonien blir det sedvanligt pusskalas, och risgrynskastning innan bussen tar oss vidare en bit in i landet, till en liten by som heter La Viñuela som ligger oerhört vackert intill en konstgjord sjö. Här inväntar vi brudparet utomhus och bjuds på snittar av alla det slag. Det bjuds också på öl, vin, läsk eller vatten. Brudparet anländer till slut och fotograferas med utsikt över den fina konstgjorda sjön. Många andra i sällskapet följer exemplet och det fotograferas därför en massa andra par där efter.

Vi bjuds sedan in till bords. Det är ett antal runda bord förutom honnörsbordet. Bordsplaceringen är gjord så att svenskar sitter för sig och spanjorerna för sig. En kvinna fungerar som översättare. Hon översätter tal bl.a. från spanska och svenska till engelska. Gästerna kommer nämligen från Sverige, Spanien, Skottland, Brasilien, Australien och USA. Sedan bjuds det en fyra rätters middag med vitt och rött vin. Bröllopstårta och till sist bjuder brudparet på cigarett eller cigarr.

Sedan börjar dansen som håller på till kl 04.00. Sångerskan i bandet var med i sångduon Baccara, som vann melodifestivalen för Luxemburg på sjuttiotalet vill jag minnas. En buss går hem strax efter två och en vid fyra. Vi tar den tidiga eftersom vi fortfarande har lite huvudvärk.

 

Dag 3

 

Benajarafe – Rincon de la Victoria – Torremolinos

 

Vi vaknar framåt middagstid dagen efter kvällen före. Både jag och Christina känner oss ganska sega, så vi bestämmer oss för att ta en lugn mellandag vid poolen. Vi börjar med att ta bilen in till grannstaden Rincon de la Victoria, där vi äter kombinerad frukost och lunch. Vi väljer en grekisk restaurang vid strandpromenaden. Inte många turister utan mest spanjorer. Charterbolagen har nog inte hittat hit ännu. Det tycker vi är skönt. Jag beställer Souvlaki med Tsasiki, och Christina beställer in en tallrik med jätteräkor. Till detta dricker vi var sin öl. Vi sitter och njuter i solskenet och tittar på förbipasserande flanörer. När vi ätit klart åker vi tillbaka till hotellet, och byter om till badkläder och går ner till stranden och solar oss. Sanden är stekhet så man måste ha tofflor på sig. Vi doppar oss i medelhavets vatten, men det visar sig att havet är iskallt.

Vi ligger här i en timmes tid och fortsätter sedan hem till hotellet, där Pia & Henrik ligger och solar. Vi slänger oss i poolen som har en betydligt bättre temperatur.

Vi blir då uppbjudna till Pia & Henrik på Rom & Cola på deras balkong. Vi sitter där en stund tills tjejerna går ner till restaurangen, för att ha en tjejkväll med bruden Camilla. Vi grabbar bestämmer oss därför att åka in till Malaga på kvällen. Det visar sig emellertid att när Camilla dyker upp, så är hon helt slut efter gårdagen så det blir ingen tjejkväll. Ändrade planer. Per en annan svensk (f.ö. utrustad med ett mycket vackert förnamn)föreslår att vi skall åka in till Puerto Banús, en liten by söder om Marbella där det ligger en massa lyxkryssare, och där det förmögna folket håller till. Vi åker i två bilar med Per, Pia & Henrik i den ena och Jag, Christina & Britt i den andra. Vi följer Pers bil men så fort vi kommer ut på motorvägen in mot Malaga, blir det tvärstopp i form av bilköer. Alla Malagabor skall tydligen hem från kusten samtidigt. Vårt tidsschema spricker därför. När vi kört ett tag och vi kör in i en stor rondell, tappar jag bort Pers bil, och dumma som vi är så har vi inte varandras mobiltelefonnummer. Vi inser ganska snabbt att det är kört, att försöka hitta de igen så vi kör in på en bensinmack, och frågar var vi är någonstans. Vi får till svar att vi är i Torremolinos. Vi parkerar bilen och beger oss in i denna stad, som är ett stort chartermål. Vi hamnar till slut på en fin restaurang, där damerna blir tillfrågade om de vill ha ett glas Sangría. De tackar ja men frågar om de inte kan få in en flaska istället att dela på. Det går tyvärr inte. Nu gör detta inte så mycket, för när de får in glasen är de så stora att, de säkert rymmer en liter var. Jag som kör får nöja mig med en stor öl. Den serveras i ett lika stort glas. Vi åker hem vid tolvtiden, och jag och Christina har bestämt oss för att åka till Ronda nästa dag. Så när vi kommer hem tar vi farväl av Britt, som skall åka hem dagen därpå.

 

Dag 4

 

Ronda – Zahara de la Sierra – Grazalema

 

Vi kommer iväg vid niotiden dagen därpå. Vi kör inte på betalmotorvägen så vi får köra in genom Malaga, Torremolinos, Fuengirola, Marbella och Benamaldena.

Vi svänger in i landet när vi kommer till staden San Pedro de Alcántara. Skylten visar Ronda c:a 6 mil. Nu börjar en rejäl klättring upp i bergskedjan Sierra Ubrique. Makalös utsikt. Vi är mållösa. Vi stannar flera gånger och tar kort.

När vi till slut kommer in i Ronda så kör vi över denna fantastiska gamla bro Puente Nuevo från 1700-talet. Vi parkerar bilen i ett parkeringsgarage, och går upp till en pizzeria där vi än en gång tar en brunch. Vi går sedan en stadsvandring som tipsats i vår reseguide.

Vi ser:

1.      Puente Nuevo

2.      Convento de Santo Domingo

Detta var spanska inkvisitionens lokala högkvarter.

3.      Casa del Rey Moro

Detta 1700-talshus har byggts på grunden till ett moriskt palats.

365 trappsteg leder ner till floden. Behöver jag säga att vi dryper av svett för ute är det mellan 35-40 grader. Man blir lite törstig då.

4.      Minarete San Sebastían

       Vad som finns kvar av en moské från 1300-talet.

5.        Ayuntamiento

       Rondas stadshus byggt i början av 1900-talet.

6.      Santa María la Mayor

7.      Palacio Mondragón

Ett gammalt moriskt palats med en vacker trädgård.

Mycket av de ursprungliga moriska mosaikerna och gipsarbetena är fortfarande kvar.

 

Ronda är en helt fantastisk stad. Vår färd fortsätter norrut till nästa höjdpunkt.

 

Vi åker nordväst vägen mot Sevilla. Byarna och städerna här kallas Pueblos Blancos, p.g.a. deras vitkalkade väggar i morisk stil, som i stort sett inte förändrats på flera hundra år. Vi tar av från huvudvägen och plötsligt ser vi, denna underbara by Zahara de la Sierra, som ligger vid en klarblå konstgjord sjö. Vi kör in i byn och det stiger kraftigt uppför. Vi parkerar bilen vid foten av ett gammalt torn. Vi börjar då klättringen till fots, vilket är mer än ansträngande eftersom det är stekhett. Vi dryper av svett. Men det är verkligen värt besväret. Man har här uppe en hänförande utsikt. När vi kommer tillbaka till bilen, dricker vi en massa vatten.

 

Vi kör genom Parque Natural de la Sierra de Grazalema, och mitt i ligger byn Grazalema, som är den plats i Spanien som har den största regnmängden per år. Det är en massa bördig grönska här just därför. Vi börjar bli hungriga men restaurangen öppnar inte förrän om 45 minuter. Vi går därför ner i byn och köper mer vatten, en chipspåse och varsin glass. Vi fortsätter sedan hemåt. Vi kör från regionen Cadiz och kommer in regionen Malaga igen. Vi åker genom alléer med korkekar. Vi ser apelsinträd, citron, och limeträd också. Vi funderar på om vi skall ta samma väg tillbaka, som upp till Ronda. Vi bestämmer oss för att ta en annan väg. Trots stundtals mycket vacker utsikt, så var detta ett felval då vägen är väldigt smal och krokig, och knappt asfalterad på sina ställen. Så det tar väldigt lång tid. När vi börjar närma oss Malaga, känns det därför skönt att komma ner till bättre vägar. Vi tankar bilen i en förort till Malaga och är hemma igen vid elvatiden. Denna dag hade uppfyllt alla våra förväntningar.

 

Dag 5

 

Benajarafe – Rincon de la Victoria

 

Vi är idag väldigt trötta efter gårdagens strapatser, så vi bestämmer oss för att ta en mellandag utan någon resa. Vi åker dock in till strandpromenaden i Rincon de la Victoria igen och äter en ny brunch. Vi fortsätter sedan eftermiddagen vid poolen.

Många skall åka in till Torre del Mar med Camilla & Isaias. Men det krockar för mig och Christina som väntat länge med att äta och bestämt oss för att äta på restaurangen Sol Y Mar i Benajarafe. Vi träffar de dock en stund innan de åker. Vi äter sedan en flott middag med husets rödvin, Gaspacho ( Jag är f.ö. helt såld på denna soppa, sedan jag smakat på Britts i Torremolinos på Söndagskvällen), kalvstek. Detta är den enda restaurang av rang i Benajarafe. Innan vi går in till oss knackar vi på hos Pia & Henrik, och kommer överens om när vi skall åka nästa morgon. De skall följa med oss då.

 

Dag 6

 

Alhambra – Generalife – Granada – Sierra Nevada

                                                                           

Vi åker iväg kl halv nio österut mot Nerja. Vi kör igenom Almuñecar och strax efter Solobreña tar vi av mot vänster och åker in i landet. Vi kör genom ett mycket bördigt landskap där vi ser fruktplantager med bl.a. bananplantor. Vi ser också att de håller på att bygga jättelika dammanläggningar. Efter en stund har vi höga bergsidor på bägge sidor av vägen och Pia utbrister.

-Titta. Jag ser snöklädda toppar.

Vi andra ser då också Sierra Nevadas imponerande toppar i fjärran. Vi kommer fram till parkeringen till Alhambra och går in och köper biljetter. Sedan börjar vi vandra i denna  fantastiskt imponerande byggnad. Vi är nu hungriga och köper oss lite baguetter och vatten och äter vår frukost. Vi går sedan runt här i flera timmar och tar kort efter kort. En rulle går det säkert åt här. Jag passar också på att tappa min kamera i marmorgolvet. Kameran tyckte inte det var så roligt. Batteriet far ut och jag befarar att nu är det färdigt. Christina kan ändå fixa till den provisoriskt så att den går att använda. Vi fortsätter sedan in i Generalife som är en underbar trädgård. Christina är lyrisk av all denna blomsterprakt. Och jag kan inte annat än att hålla med.

Vid fyratiden går vi tillbaka till bilen. Svetten rinner och idag måste det vara ordentligt varmt. In i bilens sköna AC. Vi kör in i Granada och lyckas med gemensamma krafter, att hitta till Burger King där man får en extra Cola gratis. Vi äter en rejäl middag här.

Vi byter sedan chaufför och Henrik sätter sig bakom ratten. Jag och Christina sätter oss i baksätet. Vi bestämmer oss för att åka upp till Sierra Nevada, där högsta toppen ligger på runt 3.400 m.ö.h. Vi ser sådana imponerande vyer på vägen upp så det är obeskrivbart. Ordet helt fantastiskt är på sin plats.

 

Vi kommer hem igen vid halv elva tiden. Vi bjuder då in Pia & Henrik till oss på Rom & Cola för att samla våra intryck. Alla är helnöjda med dagen.

 

Dag 7

 

Málaga – Torremolinos – Fuengirola – La Linea de la Conceptión – Gibraltar - Puerto Banús

 

Vi kommer iväg vid halv nio tiden, och färden går söderut mot Gibraltar. Det kommer ett par regnstänk för idag är det helt mulet. Det blir dock inget av regnet. Men dimman förstör utsikten en del. Vi tar betalvägen utanför Marbella, för att det skall gå lite fortare. På vägen ju närmare vi kommer Gibraltar, så dyker det oavbrutet upp ställen som säljer färjebiljetter till den spanska enklaven Ceuta och till Marockanska Tanger. Vi kommer till slut fram till staden La Linea de la Conception. Vi parkerar

bilen i närheten av gränskontrollen. Vi kan här se Gibraltarklippan och vi går emot gränsen. Väl framme vid gränskontrollen får vi visa våra pass och kommer så in i Storbritannien. Vi får passera landningsbanan till Gibraltars flygplats. Vi fortsätter att gå in mot centrum. Vi går förbi slitna hyreshus. Allt ser väldigt nergånget ut. Vi kommer så småningom fram till en smal mysig gågata, där det flanerar mycket turister. Gibraltar har låga priser på mycket tack vare den låga skatten. Vi strosar omkring här en stund. Vi besöker en fin botanisk trädgård. Därifrån ser vi linbanan som går upp till apberget. Vi bestämmer oss dock för att inte åka upp dit. Vi går istället tillbaka till torget vi kom ifrån. Vi äter på Pizza Hut. Vi går sedan tillbaka mot gränsen. Vi kommer tillbaka till bilen och kör sedan vidare mot Algeciras. Från hamnen i denna stad går färjorna som går till Afrika. När vi kommer ner till färjeläget tycker vi det är svårt att hitta rätt. Vi hittar till slut en uniformerad kvinna som vi frågar. De talar dock så förskräckligt dålig engelska, så det går inte att göra sig förstådd. Vi börjar då tappa sugen, och vi bestämmer oss för att köra tillbaka hemåt istället. Vi stannar på återvägen i Puerto Banús. Vi parkerar i ett parkeringshus och går ner till stranden. Vi går ut i småbåtshamnen. Vi tittar in i lite affärer och kikar in i ett konstgalleri. Här finns konst av en konstnär som heter Ruíz. Han är inte bekant för oss men tavlorna var väldigt fina. Vi tittar för skoj skull på priserna. Det visar sig att en tavla vi tycker om bägge två endast kostar 600.000 US dollar. Piece of cake. Vi säljer vår bil och tavlan är vår. Här ligger helt fantastiska lyxbåtar i hamnen. När vi går ut på ena piren så står det först en röd Ferrari, och framför den en svart Lotus. Kajplatserna framför dessa bilar är tomma, så de måste vara ute med sina båtar.

 

Dag 8

 

Benajarafe - Torre del Mar - Malaga

 

Dagen börjar med att Christina & Pia fått den briljanta idén att åka in till ett stort köpcenter i Torre del Mar. Vi andra tycker det är en bra idé så vi kan passa på att köpa ransonen och lite till. En annan svenska, Anne-Sofie, följer också med. Hon har drabbats av någon magåkomma så hon mår inte så bra. Jag och Henrik tar oss var sin kopp kaffe medan vi väntar att Burger King skall öppna. Christina & Pia går iväg och shoppar så länge. Vi käkar sedan och det tar en väldigt lång tid innan vi får vår mat.

Vi handlar sedan vin, sprit m.m. Vi åker sedan hem och lägger oss vid poolen och solar. Vid åttatiden skjutsar vi så in Pia, Henrik & Anne-Sofie till flygplatsen, eftersom de skall åka hem till Sverige senare på kvällen. Vi kör sedan tillbaka bilen till uthyrningen och blir sedan skjutsade till busshållplatsen. Vi inväntar en buss som tar oss in till Malaga busstation. Vi tar reda på när sista bussen går hem. När vi väl bestämt oss för vad vi skall äta, bestämmer vi oss för att köpa med oss baguetter med fyllning från en smörgås restaurang. Bussen hem tar c:a 30 min.

 

Dag 9

 

Benajarafe

 

Denna dag tillbringar vi hemma vid poolen hela dagen och solar, läser o.s.v.

 

Dag 10

     

Malaga

 

När det visar sig att morgonen är molnig, och det inte ser ut att bli något solningsväder, bestämmer vi oss för att åka in till Malaga, och bekanta oss med staden.

Vi tar bussen in till busstationen. Där hoppar vi på en sightseeing buss där biljetten gäller i 24 timmar och man kan hoppa på och av hur ofta man vill. Ett bra sätt om man vill kunna se mycket. Vi besöker Castillo de Gibralfaro, ruinerna av ett moriskt 1300-talsslott. Det ligger högt upp på berget så man har en fin utsikt ner över Malaga. Därefter kör bussen ner till huset där Pablo Picasso föddes, och tillbringade sina första år. Därefter vandrar vi i en vacker park med en jättestor trottoar som går längs med en stor paradgata. Slutligen besöker vi Alcazaba där de utanför ingången håller på och gräver fram en gammal romersk amfiteater.

 

Vi är åter hemma runt 10-tiden.

 

Dag 11

 

Benajarafe - Malaga

 

Förmiddagen tillbringar vi återigen i solen vid hotellpoolen. Vid femtiden bryter vi upp och åker återigen till Malaga för att shoppa. Vi går till det stora köpcentret El Corte Inglés. Vi skiljs här för att kunna gå till de avdelningar som intresserar var och en mest. Vi bestämmer att vi skall träffas vid kyrkan där bröllopet ägde rum en timme senare. Jag har fått tag på en del men Christina har inte köpt något än. Vi fortsätter ner till några mysiga små gränder, och hamnar till slut på en fin restaurang där vi beställer in paella. Vi lyckas sedan missa den sista bussen hem så vi får ta en Taxi hem.

 

Dag 12

 

Benajarafe - Malaga

 

Även denna dag tillbringas vid poolen. Christina bryter upp på eftermiddagen för att åter åka in till Malaga för att shoppa. Denna gång handlas det en del. Inga störande karlar som är i vägen kan jag tänka. Jag själv läser en hel del samt lyssnar på musik.

Christina tar med sig mat från mackstället på hemvägen. När Christina kommit hem och vi ätit vår mat, så går vi en sväng i byn och tittar på fina hus.

 

Dag 13

 

Benajarafe - Torre del Mar

 

Ytterligare en latdag vid poolen på förmiddagen. På kvällen tar vi bussen in till Torre del Mar för att shoppa det sista. Vi tar sista bussen hem som skall gå 23,10 men som inte kommer förrän 23,40. Vi börjar nu bli allvarligt oroliga för hur vi skall få med oss allt hem. Vi hade mycket packning redan när vi åkte.

 

Dag 14

 

Benajarafe

 

Även idag så solar vi vid poolen för att försöka få den sista brunheten på kroppen.

På kvällskvisten duschar vi och gör oss fina för att gå ut och äta sista kvällen. Vi grundar med var sin grogg först på balkongen.

Vid niotiden går vi en sväng i byn och letar upp huset där Isaias föräldrar bor. På återvägen tycker vi att det blåser lite kallt från havet faktiskt. Vi sätter oss sedan på restaurangen Sol Y Mar och unnar oss en riktig god måltid. Det blir gaspacho, kalvfilé, vin och glass. När vi kommer hem så packar vi det sista och går och knyter oss.

 

Dag 15

 

Benajarafe - Malaga - Landvetter - Jönköping

 

Vi vaknar i tid för att gå ner och betala hotellet. Vi har bett de att beställa en Taxi åt oss som skall ta oss till flygplatsen. Vi kommer till flygplatsen vid niotiden och checkar in våra varor. Flygresan hem känns seg. Det är betydligt roligare att åka åt andra hållet. Väl framme på Landvetter så passerar vi tullen utan några problem och vi går till bilen med vår packning. Vi kör sedan hem och är hemma i Jönköping igen vid sextiden. En resa som både jag och Christina kommer att minnas länge.