Manuell terapi - vad är det här?

Manuell terapi är användning av händer i syfte att skapa en terapeutisk effekt på patientens kropp med användning av speciella tekniker.

Syftet med behandlingen är att anpassa kroppen till stress, öka kroppens anpassningsförmåga och, som en konsekvens, minska smärta, öka rörligheten i ryggraden och lederna. Alla mottagningar hos kiropraktor göteborg utförs med specialutbildning och arbetslivserfarenhet. Komplexet av tekniker för en manuell terapeut är baserat på metoder för manuell exponering för kroppen för korrigering av biomekaniska störningar. Manuell exponering är baserad på principerna för neurologi, ortopedi och neurofysiologi. Skillnaden från konventionell massage är inte bara påverkan på de mjuka vävnaderna, utan också på lederna, intervertebrala skivor, inre organ och kranialrytm.

NÄR BEHÖVER JAG TRÄFFA EN LÄKARE?

Störningar som manuell terapi och osteopati arbetar med: smärta i huvud, rygg, nacke, leder och mage. Grunden för smärta, till exempel i hjärtregionen, ben, arm, axel, kan vara ryggradssjukdomar. Om du har följande symtom är det här ett tillfälle att kontakta en kiropraktor:

• Obehag och smärtsyndrom som begränsar rörelse i nedre rygg, axel, bäcken, armbågar och knän
• huvudvärk
• yrsel vid rörelse i nacken;
• synnedsättning;
• problem att somna;

Manuell terapi kommer att förbättra rörligheten hos funktionella block, underlätta smärta, lösa ledproblem, minska manifestationerna av ryggsjukdomar associerade med ryggraden, skolios och bråck. Om du märker sådana symtom hos dig själv, rekommenderar vi att du konsulterar en läkare.

TYPER AV MANUELL TERAPI

Kiropraktorer från vår klinik använder klassiska + mjuka behandlingsmetoder. Läkaren kommer att erbjuda flera metoder för behandling av ryggraden, lederna och organen:

1. Myofascial - en specialist interagerar med hud, fettvävnad, ligament och muskler. Denna teknik minskar smärta, förbättrar kroppssymmetri och modellerar hållning.
2. Artrom-vertebral manuell terapi - syftar till att arbeta med det vertebral-motoriska segmentet, med diskbråck, förbättrad ledfunktion. Minskar muskelkramper, begränsning av rörelse i leder och komprimering av nervrötterna.
3. Kranial - påverkar skallens ben. Arbetet i kranial riktning består i att behandla huvud, käke, ENT-organ, minska yrsel, huvudvärk, återställa blodcirkulationen och leder till normalt intrakraniellt tryck.
4. Visceral - innebär exponering för buken och inre organ, används för utelämnande av organ, vidhäftningar och neurologiska syndrom.

VILKA SJUKDOMAR BEHANDLAS MED MANUELL TERAPI?

Kranial, visceral, vertebral och andra metoder för manuell terapi kan hantera ett brett spektrum av sjukdomar, bland vilka är uppenbara, till exempel ryggmärgsbråck eller skolios, lordos, kyfoskolios, och specifik, särskilt hypertoni, interkostal neuralgi och lungsjukdomar orsakade av strukturella förändringar i ryggraden.

Vilka sjukdomar behandlar kiropraktorn:

• osteokondros
• artros, artrit
• humeroskapulär periartrit;
• ischias nervneuralgi;
• vertebral artärsyndrom;
• lumbal ischialgi, lumbalgia;
• cervicalgi;
• migrän;
• lyser, retrolistes;
• ischias.

DIAGNOSTIK

Grunden för varje behandling är en omfattande diagnos. Först efter diagnosen osteopati ger manuell terapi verkliga fördelar utan negativa biverkningar. I receptionen håller läkaren ett samtal med patienten, lär sig om dennes problem och kroniska sjukdomar, för att identifiera kontraindikationer, samlar anamnesis. Specialisten utvärderar ryggradens flexibilitet, rörelsemängden i lederna, närvaron av funktionella block och undersöker obehagsområdet och konjugatzonerna.

Baserat på resultatet av konversationen föreskriver läkaren studierna och registrerar patienten för nästa möte. När studier genomförs:

• allmän analys av blod / urin;
• röntgenstrålar;
• datortomografi;
• MRI;
• USA.

Vid nästa möte kommer specialisten att analysera den mottagna informationen och välja behandlingsteknik. Grunden för valet av ett individuellt återhämtningsschema är diagnosen + forskningsdata.

Hur går sessionen?

Vid mötena tar läkaren reda på patientens tillstånd, om det upprepas bedömer han dynamiken i förändringar, till exempel graden av skoliosutjämning. I processen används hårda + mjuka tekniker.

I behandlingsprocessen använder läkaren

Manuell terapiteknik:

• myofascial frisättning, effekter på muskler, ligament;
• behandling av buken, effekter på inre organ;

• dragtekniker, till exempel dragkraft i ryggraden, påverkan på livmoderhalsen, bröstkörteln, korsryggen separat;
• postisometrisk muskelavslappning;

• metoder för automatisk avslappning;

I terapeutens arbete finns det många tekniker som han leder till vissa delar av patientens kropp. Manipulationstekniker involverar användning av korta ryckiga rörelser i området av sakrum eller ryggraden. Mobiliseringstekniker är inriktade på lätt dragkraft i ryggraden och lutningen i ryggraden. Mjuka tekniker är fördelaktiga för att lindra smärtsyndrom, förbättra muskeltonen och lindra spänningar.

Några tekniker till:

• sträcka förkortade ligament, muskler - lämpliga för rehabilitering av skadade vävnader;
• tryck eller akupressur, används för att påverka komprimeringen i musklerna;
• avslappning - muskelspänning på ett visst sätt för deras efterföljande fullständiga avslappning.

Förfarandet är användbart för att återställa rörlighet i lederna och ryggraden, minska muskelkramper, korrigera organiska störningar och eliminera kärl- och nervplexblockad.

I sitt arbete använder läkaren Manual Muscle Testing (MMT)

MMT är en biofeedback-metod med kroppen. MMT utvärderar sträckningsreflexens (stretchreflexens) aktivitet under isometriska sammandragningsförhållanden.

KONTRA

Liksom annan behandling har manuell terapi ett antal kontraindikationer. I närvaro av sprickor, färska skador, kommer varje ingripande att vara farligt. Detsamma gäller för fragment av diskbråck. En annan kontraindikation är inflammation och infektion i olika delar av kroppen, till exempel tuberkulös spondylit, osteomyelit.

Förutom de angivna kontraindikationerna för terapi är:

• störningar i cerebral, ryggraden, hjärtcirkulationen;
• akuta störningar i bröstet, bukhålan;
• arteriell hypertoni;
• trombos
• psykisk sjukdom;
• bekämpad spondylit;
• onkologiska sjukdomar
• dekompenserad arteriell hypertoni
• feberliga förhållanden.

Närvaron av dessa kontraindikationer bestäms av läkaren i diagnosprocessen. Om kontraindikationer identifieras, används andra metoder.