Förut, var det lätt, enkelt och underbart, att leva...

Egentligen har jag alltid hata att skriva blogg och så. Jag har jämt tyckt att det jag skriver aldrig blir något läsvärt. men jag sväljer min stolthet och lägger upp dom få bloggarna jag ids skriva. NEJ! sluta inte läs här, fortsätt gärna. Och kommentera gärna bloggarna senare.


Förut...
var det lätt, enkelt och underbart, att leva...
Ha inte så bråttom med att bli vuxna, du hinner, tro mig, barn har roligare, mindre ansvar och har folk som sköter allt och tar hand om en.
men nu vill jag inge hälldre än att bli vuxen och slippa denna skit!
för..

19 oktober -92
Då ploppade två små ungar ut från sin mor, det blev kejsarsnitt för att de små tyckte redan då att det var fel att gå såpass nära den zonen på sin egen mor. Så gjorde protest o lade mej snett där inne. Väl ute, så blev jag förbannad över kylan, ljuset o att alla skulle glo, så man började skrika som fan. Antar att just detta inte är någon ovanlighet bland "små jävla bebisar/ungar"

Jag växte upp, med stora tankar och drömmar. Men visst fan var jag för lat för att göra något.
jag döptes till Lotta, men redan sedan jag var liten så har jag blivit kallad Lolla. Det är nu vid det namnet ni känner mej.

Nu sitter jag här, o tänker tillbaka på sin barndom, när jag var en liten skit unge.
Då allting var lek, Önskar att jag var liten igen, Tänk er då man kunde roa sig i flera jävla timmar, av bara en liten pinne, eller lite fjutig sand.

Om nu detta hade varit dagens underhållning för mig, fyfan vad rik jag hade varit. Tänk så mycket sand jag hade kunnat köpa.. om jag bara hade varit intresserad av sånt.. Allting hade varit så jävla enkelt. Hade besparat mig en jävla massa tid, inte behövt en massa andra, som er. Bara min mamma, och pappa.

Men nejdå, nu ska det vara stora fester, glada gubbar på msn, och tekniska prylar upp över öronen.
Folk har inte kul förrän dom tvingat en under...!

Jag ville bli något större.Vill alltid ha kvar min vän, som kan förstå,öppna käften och stå för vad den tycker. Jennifer Sundqvist jag hade inte äns drömt om att hitta en sådan vän. Jag vet att jag har hatat dej, och du hatat mej. men va då? det hör tilll att ha konflikter. jag vet att varken du elr jag har varit guds bästa barn. Men trots det har du älskat mej och jag älskat dej.

Jag trodde verkligen starkt på att riktig vänn skap tar aldrig slut. Och jag hade tydligen rätt. förhoppnings vis iaf. I nu 10 år har vi umgåtts och jämt funnis för varandra och jag tackar dej så enormt för det och hoppas på att det fortsätter så.

Jobbiga tider med vänner och annat har löstsig, Men allt de skit snack som jag hörde då, tog på mej.

När jag kröp omkring på golvet och varken kunde snacka elr förstå vad någon sa elr menade. så kunde jag aldrig bli sårad heller. men nu när alla lärt sig prata och förstå vad andra menar, är värden bara skit!

Jag grät när jag kom till världen, för att jag inte förstod vad andra menade, men nu gråter jag för att jag förstår vad dom menar.

Därför ville jag tacka Linus Öman. Nu tyvärr finns inte denna pojken i mitt liv längre.
Han dök då upp när allting var som svårast. Och var vackrare än något annat, förstod sig på en och var helt perfekt. Denna person var ''dröm pojken''. Något man knappt kunde drömma om, fast det var verklighet. Han fanns, han existerade utanför mina drömmar.

Under en lång period, så blev vi tightare & tightare, kunde prata om allt. Och det känndes som att tiden stod stilla varje gång vi talades vid. Till och med när man bara tänkte på honom så stannade allt upp, och man var lycklig!

Trots denna starka känsla att jag mött min dröm, så började allting falla sönder efter ett tag, osäkerheten började ta över..
Känslorna som jag hade med han, raderade jag varje gång jag vart förbanad,upprörd på han, Fast dom kom tillbaka i större format.. Allt efter tiden gick så började allting klarna.. Det vi hade, eller som jag trodde att vi hade, rann ut ur sanden. Du som person var perfekt, men resten var bara inbillning.
Att tro att man ska få ''dröm pojken'' är ungefär som att tro att jesus ska uppenbara sig under påsk. Meningslöst, skratt RETARDED!

Du var inte så verklig som jag hade hoppats på, men du fanns visst bara i ens drömmar och tankar.
När du bara försvann igen, så insåg jag att du verkligen VAR min ''dröm pojken'', Det vill jag att du fortfarande ska vara.
Även fast jag hatar mycket som du gör, så kan jag inte tänka mej dej med den annan tjej. du var min och det ville jag att du alltid skulle vara.

Du säjer jämt att jag är så förbannat jobbig osv. JO TACK jag är inte dum i huvudet. jag vet att jag har varit så förbannat jobbig och så men jag har en djävligt bra andledning. och den är att jag verkligen Älskade dej och var så jävla rädd att mista dej Linus.

Man förstår först att man älskar en person mer än vad man trode. när man först misster den...:((

Just nu känner jag mig: ledsen