ibland vill jag bara byta identitet. Bara för en dag eller två. komma bort och bara få lite distans till allt samtidigt som man har något att göra, - någon annans liv..
studenten snart - keep telling myself I'm not nervous.. but who am I kidding?
Man både vill och inte vill. Klart att det ska bli det mest underbararste som hänt - slippa skolan! . Men så är ju inte det det enda, man släpper även tryggheten. Man har inte längre någon anledning till att inte börja ett "liv" påriktigt. Är rädd, är 18, utan körkort, kan ju inte ens köra iväg från mina bekymmer. Men snart så.
bloggar man för att få ur sig sina känslor? eller bloggar man för att man är rädd att prata?
