Skogsordlista

Allelopati		Vissa växters förmåga att avge ämnen som hindrar andra växters utveckling eller på annat sätt påverkar dessa negativt.
Andning		De processer som leder till att för cellen användbar energi blir tillgänglig under förbrukning av syre.
Antropocentrisk världsbild		En uppfattning där människan är naturens och universums centrum
Avdelning		Avgränsat område, ägofigur på skogskarta som karakteriseras av viss enlighet med avseende på skogliga faktorer.
Beredningshuggning		Avverkning i syfte att förbereda bestånds föryngring, bl.a. genom friställning av blivande skärmträd eller fröträd.
Bestånd		Träd eller skogsplantor som växter inom en viss areal och karakteriseras av viss enlighet beträffande ålder, trädslagsblandning m.m.
Biologisk mångfald		Variationsrikedom inom och mellan arter och hos de ekologiska systemen.
Biomassa		Material med biologiskt ursprung som inte eller endast i ringa grad omvandlats kemiskt. Vikt i kg torrsubstans.
Bladyteindex		Total bladarea per markyteenhet.
Blandbestånd		Skogsbestånd med betydande förekomst av mer än ett trädslag.
Blädning		Avverkning med syfte att gallra i en fullskiktad skog utan att dess struktur ändras.
Blädningsskog		Fullskiktad skog som går att sköta genom blädning.
Bonitet		Skogligt uttryck för växtplatsens, bördighet eller naturgivna förmåga att producera virke. Ståndorts naturgivna virkesproducerande förmåga mätt som m3 sk per ha och år.
Biologisk diversitet		Variationsrikedom inom och mellan arter och hos de ekologiska systemen.
Brösthöjd		Standardmäthöjd vid mätning av stående träd, belägen 1,3 m över markytan.
Dimensioner		Storlek (diameterklasser) på träd.
Ekosystem		Samtliga komponenter inom ett naturavsnitt bildar i samspel med varandra en funktionell enhet som kallas ekosystem.
Energiskog		Skog som odlas och utnyttjas för energiproduktion.
Enkelställning		Röjningsingrepp eller gallringsingrepp i bestånd för att skapa tillväxtutrymme för huvudstammar
Enskiktad skog		Alla träd är av samma storlek.
Fjärranalys		Insamling på avstånd av data om land, vatten och atmosfär med hjälp av någon registreringsenhet samt efterföljande analys av dessa data.
Fotosyntes		Den biokemiska process genom vilken växter, alger och fototrofa bakterier omvandlar ljus till kemiskt bunden energi. Huvuddelen av fotosyntesen är kopplad till fixering av kol i form av koldioxid.
Framtidsträd		Huvudstammar som sparas vid en röjning.
Fröträd		Träd vars fröproduktion får ge upphov till naturlig föryngring.
Fullskiktad skog		Träd av alla storlekar är blandade med varandra i hela skogen.
Förband		(Vid plantering) utplacerad träds, plantors eller markberedningsfläckars avstånd och läge i förhållande till varandra.
Föryngring		Skogsförnyelse. Uppkomst av plantskog eller ungskog som ersätter avlägsnad skog.
Föryngringsavverkning		Avverkning i syfte att åstadkomma en ny skog genom skogsodling eller naturlig föryngring.
Föryngringshuggning		Föryngringsavverkning. Avverkning i syfte att åstadkomma ny skog genom skogsodling eller naturlig föryngring.
Föryngringsfas		Tidsrymd från insättandet av föryngringsåtgärder till dess föryngringen kan anses tryggad.
Fröbädd		Tillrätt underlag på vilket frö utsås.
Fröträd		Utvalda högklassiga träd med god fröproduktion. Träd vars fröproduktion får ge upphov till naturlig föryngring.
Förband		Träds, plantors eller markberedningsfläckars inbördes läge och avstånd. Förbandstypen anges med hjälp av geometriska figurer där plantorna sätts i figurernas hörnpunkter. Vanligast är kvadratförband men ibland används rektangelförband.
Föryngring		Skogsförnyelse. Uppkomst av plantskog eller ungskog som ersätter avlägsnad skog.
Gagnvirke		Skogsvirke av sådan dimension och beskaffenhet att det ekonomiskt kan förädlas.
Gallring		Beståndsvårdande utglesning av skog under tillvaratagande av virke.
Grundyta		Tvärsnittsarean i brösthöjd för alla träd i avdelningen i sorten m2/ha.
Gödsling		Tillförsel av växtnäringsämnen till marken.
Hektar		100*100 meter. Används som ytmått inom Skogsbruket
Huggningsklass		Klass av skogsbestånd med avseende på utvecklingsgrad med hänsyn till ålder, dimension m.m.
Humiditet		Den del av nederbörden som faller under vegetationsperioden utan att avdunsta.
Humus		Organiskt material i olika nedbrytningsstadier.
Hänsynskrävande art		Växt- eller djurart som kräver särskild hänsyn för sin överlevnad.
Impediment		Mark som ej uthålligt kan producera minst 1 m3 sk per ha och år.
Jordart		Jordens sammansättning av fraktionsstorlekar.
Juvenilved		Ungdomsved, ved närmast märgen i stam. Ungdomsved bildas av unga kambieinitialceller och omfattar vanligtvis de innersta 10-20 årsringarna.
Kantzon		Gränsområde mellan produktiv och ickeproduktiv skogsmark.
Katning		Innebär att man skyndar på tallens naturliga förmåga till ansamling av tjärämnen.
Klavning		Mätning med klave. Klave är ett instrument av skjutmåttstyp för mätning av diameter på träd eller stock.
Krongränshöjd		Avstånd från marken till krongräns (nedersta levande gren)
Kronslutenhet		Kvot av area som täcks av trädkronornas horisontalprojektion i ett bestånd och beståndets totala areal.
Kulturskog		Skog uppkommen genom skogsodling.
Lövbränna		Brandområde med lövträdsvegetation.
Miljöträd		Träd som behöver gynnas vid röjning för att kunna leva vidare t.ex. bärande träd som rönn, ovanliga arter, gamla vårdträd och andra gamla träd.
Mineraljordart		Jordart som består av nedkrossade eller vittrade bergarter.
Mognadsfasen		Det övre trädskiktet närmar sig sin maxhöjd.
Morän		Geologisk avlagring bildad i direkt anslutning till en glaciär eller inlandsis.
Mångbruk		Utnyttjande av skogsmark för flera ändamål. Exempel på ändamål som förutom skogsbruk kan ingå i mångbruk är jakt, bärplockning och andra fritidsaktiviteter.
Naturlig föryngring		Hos skogsträd föryngring uppkommen genom självsådd eller genom skott från rötter eller stubbar. Skott från rötter och stubbar förekommer nästan enbart hos lövträd.
Omloppstid		Produktionstid för en trädgeneration från sådd, naturlig föryngring eller plantering till slutavverkning.
Ortofoto		Fotografi framställt genom differentialrektifi- ering eller genom digital fotogrammetri varvid den centralprojektiva bilden korrigeras både för lutningsförskjutningar och höjdskillnadsför-skjutningar.
Pionjärträd		Träd som i naturstadiet först koloniserar ett kalt område. Till pionjärträd räknas björk och tall. Plantskogsröjning röjning där man enkelställer plantor 0,5 – 1 m höjd.
Plusträd		Fenotypiskt förstklassigt träd, förväxande och av god kvalitet.
Pollinering		Överföring av pollemkorn från pollensäck till fröämne.
Population		Mängd bestående av samtliga individer inom ett område förekommande individer.
Produktiv skogsmark		Skogsmark som kan producera minst 1 m3 sk per ha och år i genomsnitt under beståndets växttid.
Proveniens		Population av individer av samma art förekommande inom eller härstammande från ett område.
Provträd		Träd uttaget ur bestånd för speciell mätning.
Punktröjning		Endast ett område runt huvudstammen röjs.
Relaskop		Syftinstrument för direkt bestämning av grundyta per hektar i ett bestånd.
Röjning		Beståndsvårdande utglesning av skog, ej avseende uttag av virke.
Sediment		Inom geologin en lös avlagring som bildats på jordytan och som innan den avsatts transporterats i vatten, luft eller is.
Sekundärträd		Trädslag som har bättre förmåga att växa i svagare solljus och brukar så småningom växa upp under pionjärträdslagen. Typiska trädslag är gran, bok, alm och lind.
Självgallring		Avgång av träd genom trängselverkan.
Skiktning		Trädens höjdvariation i ett bestånd.
Skogsföryngring		Uppkomst av plantskog eller ungskog som ersätter avlägsnad skog.
Skogshushållning		Skötsel och förvaltning av skogen, som står för betydande värden såväl för industrin som friluftslivet och naturvården.
Skogskarta		En karta över ett skogsområde med fastighetsgränser, vägar, kraftledningar, vattendrag, avdelningar, m.m. inritade.
Skogskubikmeter m3 sk.		Volymen 1 kubikmeter beräknad på trädstammar inklusive bark ovan stubbskär.
Skogsodling		Sådd eller plantering i fält.
Skogspatologi		Vetenskapen om skogsträdens sjukdomar.
Skogsskötsel		Uppdragning, vård och förnyelse av skogsbestånd så att växtplatsens produktionsförmåga på ändamålsenligaste sätt uthålligt utnyttjas
Skorpbark		Tjock uppsprucken bark som förekommer på stammar av vissa trädslag, t.ex. nedre delen av tall- och vårtbjörkstammar.
Skotning		Forsling av virke med timmerdoning eller hjulfordon på stickväg eller skiftesväg till basväg eller avlägg.
Skärm		Grupp av träd som får stå kvar på ett hygge för att mildra de klimat- och vegetationsförändringar i mikroklimatet som kan bli följden av kalhuggning. Träden fungerar också som fröträd.
Skördare		Skogsavverkningsmaskin som utför såväl fällning som upparbetning.
Slutavverkning		Avverkning som i princip omfattar alla befintliga träd.
Snöbrott		Stambrott orsakat av tyngd av snö i trädkrona.
Sommarved		Veddel i årsring där cellerna har små cellhålrum och tjocka väggar och som har bildats under vegetationsperiodens senare del.
Sortiment		Virke med beskaffenhet enligt gällande mät-ningsföreskrift, mätningsinstruktion eller sorteringsregel.
Stamkvistning		Avlägsnande av grenar (kvistar) på stående träd i kvalitetsfrämjande syfte.
Stamvolym		Trädstams volym över stubbe inklusive topp.
Stickväg		Uppsamlingsväg, ofta tillfälligt använd, som i regel slutar blint i skogsmark.
Stubbskott		Skott som vid förlust av stammen utvecklas ur knoppar vid stamfoten.
Ståndort		Växtplats för skog uppfattad som resultatet av samspelet mellan alla de naturföreteelser som inverkar på trädens livsbetingelser.
Ståndortsindex		Beteckning: SI. Växtplatsens bördighet. Den övre höjd ett bestånd uppnår vid en given referensålder.
Temperatursumma		Summan av dygnsmedeltemperatur för alla dygn under vegetationsperioden.
Trakthyggesbruk		Skogsbrukssätt där skötselåtgärderna under olika utvecklingsfaser hos skogen går ut på att skapa likåldriga större bestånd (trakt).
Underväxt		Träd som är väsentligt yngre och vanligen lägre och klenare än huvudbeståndet.
Ungskogsröjning		Röjning i ung skog där medelhöjden hos härskande och medhärskande träd överstiger 1,3 m.
Uppfrysning		Upplyftning till markytan av föremål ur underliggande markskikt i samband med tjällyftning och pipkraksbildning.
Urskog		Skog som aldrig har påverkats av människan.
Uthålligt skogsbruk		Bevarandet och skötsel av skogar, kopplat till den tekniska utvecklingen, som ska försäkra att skogarna finns kvar för kommande generationer. Uthålligt skogsbruk bevarar skog- och vattenresurser, ökar växt- och djurdiversiteten, är miljövänlig och ekonomisk.
Vargar		Vidkronigt och förväxande träd i ungskog
Vegetativ förökning		Förökning på könlös väg, t.ex. genom groddknoppar, fragmentation, rotskott och sticklingar.
Vegetationsperiod		Den del av året då dygnets medeltemperatur överstiger +5°C. Tidsrymd inom vilken en växt eller en vegetation företar aktivitet i form av tillväxt, blomning m m.
Vegetationstyp		Markvegetationens sammansättning.
Vindfälle		Träd eller stam som utsatts för stormfällning.
Virkesförråd		Virkesvolym. Volym av träd per hektar uttryckt i skogskubikmeter.
Vårved		Veddel i årsring där cellerna har stora cellhålrum och tunna väggar och som har bildats under vegetationsperiodens tidigare del.
Växtplats		Ståndort. Avser ett naturligt avgränsat område med enhetlig livsmiljö för växterna.
Årsring		Vedskikt som bildas i ett träd under ett år.
Ädellövskog		Beståndstyp där den sammanlagda andelen ek, bok och övriga ädellövträd utgör minst 70 %.