Immunicums immunförstärkare ilixadencel har en enormt stor och bred potential genom att kombineras med cancerläkemedel som synergistiskt motverkar tumörers egen immunsuppression av ilixadencel aktiverade tumörspecifika T-celler och det gäller i alla solida tumörformer med injicerbara tumörer tack vare en generell verkningsmekanism. Den exceptionellt gynnsamma biverkningsprofilen är dessutom en stor konkurrensfördel vid kombinationsbehandling.
Den förmodligen största triggern inom överskådlig tid är utfallen för de två primära effektmåtten, dvs överlevnadsfrekvensen efter 18 månader och medianöverlevnaden i Fas II-studien MERECA med ilixadencel inom njurcancer jämfört med kontrollgruppen, vilka ska presenteras Q3 2019.
Den efter många års uppföljning konstaterade medianöverlevnaden på hela 48 månader jämfört med referensdatans 14-16 månader med enbart standardbehandling (tyrosinkinashämmare sunitinib eller pazopanib) i den genomförda mindre (11 patienter) Fas I/II-studien i njurcancer med ilixadencel ökar, allt annat lika, framgångschansen i MERECA som hade 88 patienter varav knappt 2/3 (58 patienter) fick ilixadencel och standardbehandling med sunitinib och drygt 1/3 (30 patienter) utgjorde kontrollgrupp med enbart standardbehandling.
Av Ilixadencel aktiverade T-cellers infiltration i tumörer i Fas I/II-studien styrkte dessutom verkningsmekanismen vilket tillsammans med medianöverlevnadseffekten således bör medföra en relativt hög chans för framgång i MERECA och i så fall ett betydande kurslyft och god chans för ett lukrativt avtal med Big Pharma.
https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02432846
Jag bedömer att risk/reward för att syna Fas II-utfallet i njurcancer (MERECA-studien) är mycket bra, men aktiepostens storlek ska förstås anpassas efter en placerares riskbenägenhet pga hög risk. Min nuvarande bedömning är att framgångschansen i MERECA-studien är över 50 % vilket är högt i cancersammanhang. En utförligare motivering för detta finns här.
Vid ett eventuellt starkt utfall i MERECA har aktien en potential att flerfaldigas under 2019-2020 eftersom det skulle kunna bädda för ett lukrativt licensavtal med Big Pharma i många olika cancerindikationer eftersom verkningsmekanismen är generell för injicerbara solida cancertumörer och sannolikheten för marknadsgodkännande skulle öka i alla dessa.
Om man antar att sannolikheten i genomsnitt ökar till omkring 50 % vilket bör vara en rimlig bedömning i synnerhet som checkpointhämmares verkningsmekanism mycket väl kompletterar ilixadencels egen i Immunicums egen pågående ILIAD-studie i icke-småcellig lungcancer, magcancer och huvud/hals-cancer med en enligt prekliniska studier synergistisk effekt, skulle riktkursen enligt Redeyes analysuppdatering 25 januari 2019 länkad nedan öka till omkring 50 kr per aktie.
Men ilixadencel har potential i ännu fler cancerindikationer.
Immunicum bedömer att Ilixadencel har potential att bli en nyckelkomponent i kombinationsbehandlingar mot solida cancertumörer vilket innebär en enormt stor långsiktig värdepotential som jag i nuläget grovt uppskattar till över 100 kr per aktie, givet nuvarande aktieantal (drygt 92 M).
Enbart de 6 indikationer som Immunicum har genomförda eller pågående kliniska studier i omfattar totalt ca 4.5 miljoner årligen insjuknade patienter i hela världen.
Merck KGaA och Pfizer från vilka Immunicum enligt avtal hösten 2018 får gratis checkpointhämmare (anti-PD-L1, avelumab) i magcancer och huvud/hals-cancer har uppenbarligen en god insyn i projektet och vore möjliga logiska licenstagare av ilixadencel. Avtalet kan ses som en slags verifiering av dessa Big Pharmas bedömning av ilixadencels verkningsmekanism som tillräckligt lovande.
Enligt SwedenBIO var det de som tog kontakt med Immunicum och inte tvärtom.
Det intressantaste med verkningsmekanismen av ilixadencel är att dess främmande (allogena) dendritiska celler som är aktiverade till att frisätta immunostimulerande faktorer, inkl kemokiner och cytokiner, i en valfri injicerbar solid tumör i en kedja av mekanismer medför att även olika individuella tumörspecifika neoantigen utan att man på förhand behöver identifiera dem blir "automatiskt" presenterade för immunförsvaret så att cytotoxiska CD8+ T-celler känner igen och dödar cancerceller, och detta med en i cancersammanhang mycket billig metod.
De allra senaste åren har några olika forskargrupper gjort lovande försök med neoantigen-baserad immunterapi i små studier, men det har varit med mer komplicerade metoder t ex där tumörspecifika neoantigen först måste identifieras och sedan tillföras patienten. Immunicums koncept är sannolikt unikt som "automatiskt" utnyttjar tumörens neoantigen med en i cancersammanhang mycket billig metod.
Initialt bidrar de i en tumör injicerade allogena dendritiska cellerna i ilixadencel till att en önskvärd lokal inflammatorisk miljö uppkommer. Deras frisatta kemokiner lockar dit kroppsegna (autologa) immunceller såsom NK-celler (natural killer) som dödar tumörceller och egna dendritiska celler som i sin tur tar upp döende tumörceller. De autologa dendritcellerna vandrar sedan mot lymfkörtlar och presenterar där tumörcellers proteinfragment i komplex på cellytan, inkl neoantigen, för naiva T-celler som utvecklas till specialiserade cytotoxiska T-celler (CD8+), mördarceller, som på så sätt lär sig att känna igen och döda tumörceller med sådana neoantigen.
Cancertumörers celler muterar ibland och ger upphov till dessa neoantigen vilka förekommer i olika hög grad i olika tumörtyper och hos olika patienter men inte någon annanstans i kroppen. Ju fler neoantigen med desto högre sannolikhet, allt annat lika, kan ilixadencel väntas generera ett tillräckligt starkt tumörspecifikt immunsvar.
Cancerindikationer med relativt hög genomsnittlig förekomst av neoantigen är t ex de 6 indikationer där Immunicum har ett pågående kliniskt program. Andra exempel är blåscancer, matstrupscancer, kolorektal cancer, livmodercancer (inkl livmoderhalscancer), äggstockscancer och prostatacancer.
Det kan då vara en stor fördel om checkpointhämmare redan finns marknadsgodkända så att en sannolik synergieffekt kan uppkomma och det gäller f n förutom i de tre ILIAD-indikationerna även i levercancer, blåscancer, kolorektal cancer och livmoderhalscancer. Dessutom pågår det kliniska studier med checkpointhämmare i matstrupscancer, äggstockscancer och prostatacancer.
De mest uppenbara cancerindikationerna i nuläget med tydlig potential för ilixadencel måste vara njurcancer + de 7 indikationer där checkpointhämmare är godkända dvs de tre ILIAD-indikationerna och levercancer, blåscancer, kolorektal cancer och livmoderhalscancer, om man ser till verkningsmekanismernas synergi dvs att ilixadencel kan framkalla ett starkt neoantigen-inducerat tumörspecifikt T-cellsvar, och checkpointhämmare kan motverka att dessa T-celler får svårt att angripa tumören pga dess försvar att aktivera checkpoints på T-celler.
Om ilixadencel i vissa fall ändå får för dålig effekt kan det bero på att tumören kan ha utvecklat andra försvarsmekanismer som t ex att de inte presenterar neoantigen på cellytan. De lovande resultaten i Fas I/II-studien i njurcancer visade dock att ilixadencel totalt sett hade tillräckligt hög effekt för att höja medianöverlevnaden kraftigt vilket bl a sannolikt beror på en synergieffekt med tyrosinkinashämmarna sunitinib respektive pazopanib.
Att neoantigen numera är heta mål för Big Pharma visas t ex av Genentech/Roches mångmiljardaffär med Adaptive Biotechnologies i januari 2019 gällande deras plattform för att hitta T-cellsreceptorer som kan känna igen tumörcellers neoantigen. Ilixadencel kan mycket grovt sägas redan ha en liknande funktion "inbyggd" i själva läkemedelskandidaten och genom dess administrering i tumörer, vilket f ö bidrar till den sannolikt höga kostnadseffektiviteten pga den mycket låga tillverkningskostnaden.
En vetenskaplig review om ilixadencel från juni 2018.
|
Ilixadencel ges i kombination med checkpointhämmare i den i januari 2019 inledda stora ILIAD-studien med 150 patienter där verkningsmekanismerna kompletterar varandra med en förväntad, i prekliniska studier redan visad, synergieffekt (vilken således även verkar uppkomma med t ex sunitinib i njurcancer) eftersom checkpointhämmare minskar tumörers försvar mot kroppens T-cellers eventuella attack mot tumörceller medan ilixadencel förstärker T-cellers angrepp på tumörceller genom att T-celler exponeras för neoantigen och på så sätt lär sig känna igen, uppsöka och döda tumörceller.
Därför är kombinationen ilixadencel och checkpointhämmare (anti-PD-1, amerikanska Mercks pembrolizumab i) i ILIAD-studien i Fas Ib/II i icke småcellig lungcancer och (anti-PD-L1, tyska Merck KGaAs och Pfizers avelumab)i huvud- och halscancer och magcancer mycket välmotiverad och bör ha god chans för framgång.
Även vid ett mot förmodan svagt utfall i Fas II-studien MERECA i njurcancer finns därför chanser kvar i redan pågående kliniska studier genom ILIAD-studiens 3 olika cancerindikationer. Redeye räknar med top-line utfall för ILIAD-studien redan H2 2020. Det skulle i så fall innebära att det finns full finansiering för 2 väldigt avgörande utfall + tid till eventuellt avtal vilket innebär en lägre risk än om endast MERECA-utfallet är finansierat.
Kassan var per 31 dec 2018 ca 444 Mkr och ska räcka till slutet av 2021. Den i december 2018 genomförda nyemissionen kan bli den sista innan ett avtal eller uppköp. Fler triggers 2019 utöver MERECA-utfallet i Q3 2019 är t ex interimsdata från Fas Ib-delen av ILIAD och ytterligare prekliniska utfallsdata från olika kombinationer av ilixadencel och checkpointhämmare etc.
Prekliniska data presenterades på ESMO-kongressen 22 oktober 2018 där man alternativt har använt anti-CD137 eller checkpointhämmaren anti-PD-1 tillsammans med en musversion av ilixadencel och i båda fallen har uppnått en synergistisk antitumöreffekt.