Kommentarer
Spara blogginlägg
 
   

Årsberättelse

När jag sitter här vid datorn tittar jag då o då ut genom fönstret. Vad är det jag ser därute? Några träd, lite buskar, en gammal trädgårdspaviljong, en huvudled där bilar susar förbi, en cykelbana o några gångvägar, en
ganska stor gräsmatta ja den är vit fortfarande men jag vet att det är en gräsmatta, några gatlyktor och sist men inte minst en husfasad full med balkonger som vätter mot öster och under dom en rad garage. En inte helt ovanlig utsikt alltså och föga inspirerande kan man tycka. Men stundtals är den ändå ganska intressant på nåt vis. Med årstiderna förändras utsikten mycket
påtagligt.

Fortfarande dröjer sig vintern kvar därute, det är tjock med snö på marken, träden o buskarna ser kala och glesa ut som svarta siluetter reser dom sej mot den blå himlen. Det gör att jag kan se långt bort, mycket längre än när löven klär grenarna. Husfasaden med balkongerna ser grå och trist ut.
Det är som om det vore en radda fågelholkar staplade på varann. Någon enstaka gång kan man se en ensam fågel kika ut ur sitt hål för att kolla om det snart är dags att komma ut ur idet. Jo så är det för fåglarna som
bor i holkarna sover på vintern när det är kallt men nu när solen skiner in genom hålet på förmiddagarna så luras dom att tro att det är dags att vakna. Strax inser dom dock lurendrejeriet och drar sig in igen. I år har
väntan varit särskilt lång.

Väntan på våren, då snön smälter undan och man kan se att det är en gräsmatta där ute. Smutsigt smältvatten strilar nerför gångvägarna och bildar små sjöar där brunnarna inte orkar ta emot allt vatten på en gång. Solen värmer mer och mer från en klarblå himmel och snart kan man ana färgskiftningar i buskar och träd.
Öppnar jag min balkongdörr kan jag höra hur dom riktiga fåglarna kvittrar och lockar på varandra. Dom andra fåglarna visar sig allmer i sina holköppningar men ännu inte några längre stunder. En skir grönska i olika nyanser växer fram och fyller ut buskarna mot huvudleden så nu ser jag knappt bilarna längre utom på ett ställe där det inte finns några buskar. Men jag tittar hellre på gröna
blommande buskar än på bilar. Titta där sitter ett par fåglar i solen och äter frukost på sin balkong, och där har någon hängt ut tvätt på tork. En hänger på sitt räcke o bara tittar runt lite. En garageport står öppen och utanför
håller en fågel på att tvätta sin bil. Nu vet man att det är vår ja nästan början på sommar när fler o fler fåglar kommer ut ur sina holkar och börjar möblera sina balkonger med bord, stolar, parasoller och en och annan blomma.

Nu är det sommar och den skira grönskan har mörknat och tätnat. Det är grönt därute. Holkbalkongerna prunkar av blommor av olika slag och färg. Husfasaden ser helt annorlunda ut. Det sipprar ut en massa olika ljud från holkarna, musik, prat, skratt men även en och annan olåt kan man höra. Fåglarna sitter länge på sina balkonger, både dagar och kvällar. Ibland förflyttar sig några ut till paviljongen och grillar mat och dricker vin. Då och då ser man även fåglarna spatsera runt på gångvägarna. Ja man märker att dom lever. I vintras trodde jag nästan att holkarna var obebodda.Nu verkar dom nästan överbebodda och alla tycks njuta av sommarvärmen. Men snart blir kvällarna mörkare och svalare och dagarna kortare. Ljuden tystnar alltmer, någon har tänt en lykta på sin balkong för att förlänga kvällen.

Det börjar bli höst, löven gulnar och faller mot marken, blomprakten på balkongerna börjar vissna och plockas nu bort. Fåglarna drar sig in i sina bon och en märklig
tystnad lägger sig över husfasaden. De fallna löven dansar runt i höstvindarna och lägger sig som drivor på vissa ställen. Luften är fuktig och kylig. Det luktar
höst och träden har återgått till att vara svarta siluetter. En morgon är marken täckt av frost och nu vet man att det snart är vinter. Fåglarna har tystnat, gatlyktorna
är tända allt längre tid, ja det är mörkt större delen av dygnet.

Så kommer snön och lyser upp i mörkret. Det blir ljust fast det är mörkt. Kölden biter. Efter ett tag börjar mörkret sakta dra sej bakåt och dagarna blir längre.
Då och då fylls snötäcket på av vackert dalande snöstjärnor. Trädens grenar kläds i vita kläder och det är så vackert och rent. Fåglarna är inne i värmen och tittar
inte ens ut av rädsla för att förfrysa näbben. Husfasaden är återigen lika grå och ful som den va för ett år sedan.

Nu är vi där igen och väntar så det är bara att börja
om att läsa från stycke två.

Tänk så fort ett år kan gå. Och vart tar alla människor vägen under vintern. Man vet ju att dom finns för när sommaren kommer ser man dom alla. Jag får tydliga
associationer till en myrstack, för skulle man betrakta oss ovanifrån så är ju likheterna påtagliga.

Just nu känner jag mig: glad

Husmusen
 

Share to Facebook Share to Twitter More...
 
 
 

  Årsberättelse

:o men då, sååå kort år vill inte jag ha och gärna lite längre vår än en vecka :)

Husmusen

Visa artikel


Det stämmer verkligen.

:)

Skönt iaf att det är våren som är den aktuella årstiden nu.



Jag gillar inte att vintern är så lång, skulle räcka med två veckor sen kunde det bli vår i en vecka och så sommar i 8 månader och så höst i två veckor. :)

Lisa

Visa artikel


En fin liten berättelse om årstiderna... såg miljön framför mig å det var vackert... Kram

tegel78

Visa artikel




Kommentera

Förnamn
 
   
Rubrik
 
   
E-post (Om du vill bli meddelad när någon skriver.)
 
   
Text

(Logga in för att kunna lägga till bild!)
För att skydda oss från spam, klicka i dom gröna rutorna!
Spam Check 2.0 © JW  D E S I G N